Sedan 2006 har över 250 000 fler människor fått ett jobb att gå till. Det är bara början. Vi vill att över fem miljoner människor ska ha ett jobb att gå till år 2020. Det kräver ytterligare 350 000 jobb.

En politik för fler jobb förutsätter en väl fungerande bostadsmarknad. Människor måste ha möjlighet att flytta till jobb, till studier eller till den första bostaden och starten på vuxenlivet.

Vilka hinder ser vi då för ökat bostadsbyggande? I huvudsak ser vi tre delar i detta.

För lite marktilldelning för bostäder
En stor mängd regler försvårar eller omöjliggör bostadsbyggande i attraktiva lägen. Exempelvis bullerregler, strandskydd, regler för riksintressen och arkeologi.

Det är lätt att regelhysterin gör att det till slut inte går att bygga alls. Här vill vi Moderater, och i synnerhet Moderaterna i Kävlinge, se över situationen. Vi har redan förbättrat situationen i kommunen och gått före, men de riktigt stora regeländringarna kräver nationell samsyn.

Riktmärket är flexiblare lösningar och regler som tar hänsyn till användningen. En studentlägenhet på 20 kvm, behöver kanske inte all den standard som ett boningshus för en familj behöver.

För dyrt att bygga
Byggkostnaderna i Sverige är höga till följd av bl.a. kommunala särkrav,  normer och bristande konkurrens i byggsektorn. Det försvårar särskilt för byggandet av billigare lägenheter, inte minst hyresrätter.

Nya Moderaterna vill sänka byggkostnaderna genom bättre utnyttjande av stordriftsfördelar och sänkt parkeringsnorm.

Just parkeringsnormen är något vi i Kävlinge redan konstaterat och sett över. I områden med god kollektivtrafik eller i centrala lägen, kan man ha en lägre norm.

För långsamt att bygga
Tiden från idé till bygglov är alltför lång och oförutsägbar, vilket ökar både kostnader och risker med att bygga nya bostäder.

Nya Moderaterna vill snabba på byggprocessen, genom förändrade möjligheter att överklaga byggbeslut, en privat initiativrätt, och minskat obligatoriskt krav på detaljplan.

Vi vill även att fler detaljplaner ska kunna antas av byggnadsnämnden eller kommunstyrelsen. Dessutom vill vi lyfta bort länsstyrelsen som granskande part. Bara denna åtgärd kommer minska tiden för detaljplaner med i genomsnitt 4.5 månader.

Vi ser också gärna att olika detaljbestämmelser om utformning är tidsbegränsade i detaljplanerna. Med tiden förändras nämligen ett område så att omgivningen borde vara mer bestämmande än en gammal detaljplan.

Som en sista del vill vi utreda överklagandeprocesserna. Dessa står för en stor del av förseningar.

I motsatts till partier på vänstersidan inser vi Moderater att i allt förändringsarbete är det viktigt att mäta och jämföra. Allt för att veta hur man står sig i konkurrensen, hitta de bästa lösningarna och förbättra sig. Därför vill vi moderater göra det möjligt att enklare och mer rättvist göra jämförelser i bygghandläggningen mellan kommuner

Den 4:e juni gick som väntat en hel del förenklingar igenom inom PBL, eller Plan och Bygglagen. Se tidigare inlägg om det här.

Den 2:a juli kommer dessa förenklingar träda i kraft.

Utöver det som redan nämnts här och i övrig media finns det en del andra mindre kända förändringar.

• Den 1 juni togs den obligatoriska byggfelsförsäkringen bort.
• Lagändringar för mindre bostäder.  Bland annat får avsteg från kraven på tillgänglighet alltid göras vid ändring av en byggnad, om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind.
• Den maximala tiden för tidsbegränsade bygglov förlängs till femton år (10 + 5).

Dessutom kommer i slutet av juni propositionerna ”En enklare planprocess (prop. 2013/14:126)” och ”Sammordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och byggnlagen (prop. 2013/14:128)”

 

Den nya PBL (Plan och Bygglagen) är bara 2 år gammal, men förslag finns för en översyn. Det ser just nu onekligen ut som att det kommer att gå igenom den omröstning som hålls den 4:e juni. OM så är fallet kommer de i drift 2:e juli.

Av alla de förslag som finns är det väl främst de utökade bygglovsbefrielserna som rönt störst mediala intresse.

Det är värt att notera att bygglovsbefriat inte alltid betyder att det är fritt fram att bygga. Det skall mer tolkas som att de bygglovsbefriade delarna inte prövas mot detaljplanen. Ibland krävs både bygganmälan och startbesked.

D.v.s även om detaljplanen inte medger takkupor, kan man genom nedanstående bygga 1-2 stycken ändå.

Så vad är det då som ligger i luften …

Friggebodar

Dessa är som vanligt. Du får bygga flera friggebodar bara de totalt är max 15 kvm. De får inte byggas närmare än 4.5 m till grannen utan dennes lov.

Friggeboden kräver ingen bygganmälan.

Skärmtak

Du får fortsättningsvis också bygga ett eller flera skärmtak på totalt 15 kvm. Plank och murar kring en uteplats får vara max 1.80 m högt utan bygglov.

Skärmtak kräver ingen bygganmälan.

Takkupor

Du får bygga 1-2 takkupor utan bygglov.

Inte heller dessa kräver bygganmälan. Detta eftersom de inte ändrar bärighet i konstruktionen.

Attefallshus

Attefallshusen är ett boningshus med vanlig standard på max 25 kvm. Det går bra att bygga flera, men totalt max 25 kvm byggyta. Högsta nockhöjd är 4.0 m, men platt tak är helt ok.

Husen får byggas utan bygglov om de byggs 4,5 meter från tomtgräns, annars krävs tillstånd från grannen.

Även källare är tillåten, så där kan det bli ytterligare 25 kvm.

Husen kan uppföras med kök, badrum och åretruntstandard.

Ett krav för att få bygga ett Attefallshus är att det finns en huvudbyggnad på tomten, som har bygglov.

Även om husen är bygglovsbefriade så krävs en bygganmälan och ett startbesked. Att börja bygga utan startbesked är dyrbart.

Bygganmälan krävs för att kommunen prövar möjligheten mot konstruktion, brandskydd och om det finns något riksintresse som stoppar. Även strandskydd måste tas beaktas.

Tillbyggnad

Den sista nyheten är att det är bygglovsbefriat att göra en tillbyggnad till befintligt boningshus på maximalt 15kvm bruttoyta. Notera att för tillbyggnaden anges bruttoyta. Så om tillbyggnaden är på två våningar blir det 7.5kvm per våning.

Även tillbyggnaden kräver bygganmälan och startbesked.

Under flera år har en fastighet ute i Lilla Harrie stått tom och övergiven. Jag och Pia träffade i förra veckan företrädare från Finja ute vid tomten för en rundvandring och diskussion om vad vi skall göra.

Vi är nu helt överens med Finja om vad som behöver göras. Samt vilka steg som skall tas för att ersätta denna ödetomt med nya hus och nya invånare till Lilla Harrie.

Nästa steg är att diskutera med övriga intressenter.