Med fokus på samhällsbyggnad!

Miljö och byggnadsnämnden är, till omslutning, den minsta budgeten. Vi har heller i princip aldrig några investeringar. Däremot pågår intensiva arbeten och detta är vår fokus framöver:
 
E-tjänster och Digitalisering
Vi arbetar med att erbjuda e-tjänster för att söka och hantera bygglov. Min tanke är att det skall vara lika enkelt att söka bygglov i framtiden som göra sin deklaration, eller köpa kontaktlinser. För dig som söker bygglov är den stora vinsten troligen att du alltid kommer kunna se hur det går med ditt ärende. När något ändras i ditt ärende får du besked. Du kommer också att kunna logga in i “mina ärenden” och se var i processen ditt ärende ligger, när kommer det upp i nämnden (om det behövs), när och vad beslutet blev.
 
Digitaliseringen av kartor och detaljplaner gör i sig att den processen kommer gå fortare. Dock är det ett svårt arbete. Om det bara vore att skanna in kartorna som PDF hade det varit enkelt, men ganska poänglöst. Skall det bli någon nytta för förvaltningen och invånarna så måste den digitaliserade datan bli smart också. Inte bara som bildmaterial. Den nya tekniken med mycket högre upplösning krånglar också till det. Ett gammalt streck ritat med penna motsvarar 1m. När vi nu digitaliserar detta hittar vi avvikelser som måste hanteras. Även om det är absurt, var faktiskt en sådan avvikelse uppe i rätten för ett par år sedan. Vi har också bekymmer med att parallella linjer måste vara parallella, att 90 graders hörn måste vara 90 grader etc. Annars fallerar vi i processen hos leverantörer, byggare och andra intressenter.
Kävlinge är en av de första kommunerna som digitaliserar enligt SiS/TK 501. Den standard som skall gälla. Kävlinge har också tagit initiativ om ett gemensamt arbete i Skåne med digitaliseringen.
 
Detaljplaner
Det går långsamt med våra detaljplaner. Både att ta fram dem och att underhålla dem.
Förutom att arbeta med organisation och processen i sig, har vi lagt ett direktiv att undersöka möjligheten att upphäva gamla detaljplaner.
Detta har jag inte hört någon annan gjort, men skall vara formellt fullt möjligt. Anledningen är att detaljplaner åldras och blir inaktuella. Dessutom är det min bestämda uppfattning att de har störst nytta i början av ett område där man har ett blankt papper. Var skall vi ha vägar? Var skall skolan vara? Hur hanterar vi dagvatten? Efter det kan områden få utvecklas i sin egen takt med tiden.
Om man upphäver en detaljplan blir möjligen bygglovet mer komplicerat. Man kommer bli tvungen att ta hänsyn till att en förändring harmoniserar med omgivningen. Eftersom omgivningen ofta har förändrat gentemot en detaljplan från tidigt/mitten 1900-talet är det ändå min övertygelse att det är en möjligt bättre hantering. Direktivet är att utreda om detta är möjligt och vilka konsekvenser det får.
 
Bebyggelse överhuvudtaget
Generellt när det kommer till bebyggelse i Kävlinge är vi politiker i kvintetten orolig över hur svårt det är att få tillstånd bebyggelse i de västra delarna. Det är nämligen väldigt skevt fördelat mellan de västra delarna och de östra delarna.
 
Just nu finns det drygt detaljplaner för 500 bostäder under utredning för de västra delarna. I Hofterup finns ytterligare ett antal möjliga bostäder. I de östra delarna finns det däremot mer än 2000 bostäder på detaljplaner under utredning. Utöver det en del intressanta projekt utmed ån. Någon gång kommer också det gamla Solanum området bebyggas. Samt, inte minst, 1500 bostäder på stationsområdet som håller på att byggas nu.
 
Antar vi i genomsnitt 2,5 personer i varje bostad innebär det att de västra delarna kan växa med kanske 1000-1300 personer de närmaste åren. De östra delarna har dock möjlighet att växa med 8000-10000 personer.
 
Ett möjligt stort område i de västra delarna är det som vi Moderater är de enda som är intresserade av att skapa. Nämligen Sjöstaden där det gamla kärnkraftverket nu ligger. 2030 eller däromkring är det möjligt att bebygga … om mellanlagret av kärntekniskt avfall då är flyttat och rivit. Det är ett område som kan härbärgera nästan 4000 bostäder i ypperligt område. Dessutom kan det minska trycket att göra stora förändringar i fiskeläget.
Thomas Lövskog
Ordförande miljö och byggnadsnämnden

Tankar kring (s)katter och avgifter

På senaste kommunfullmäktige fick vi beskåda hur socialdemokrater ser på skatter och avgifter. I synnerhet angående 2 inlägg. Det första var Catrin Tufvesson (S) som ansåg att vi som är emot en skattehöjning genast skulle marschera till ansvariga. Vi skulle slå näven i bordet och kräva att få betala vad det kostar för det vi nyttjar. Vi skulle själva minsann betala vad barnen kostar i förskola, skola och gymnasie- eller vad vår hälsovård kostar.

Egentligen tror jag inte Catrin inser hur många som i sitt stilla sinne funderade att – Ja. Ingen dum idé … Lite som när Socialdemokraterna på ett kommunstyrelsemöte frågade rent ut … – Ibland låter det som att ni vill lägga ner miljö och byggnadsnämnden. – Ja … kom det så där lite halvspontant.

Målet med alla myndigheter och serviceinrättningar, borde rimligen vara att samhället fungerar så bra att de inte behövs. Ordförande för nämnden i fråga har föräldrar som båda arbetat inom tandläkaryrket. Definitivt en grupp som har lyckats väl när de inte behövs. Nu är det i och för sig en utopi för ingen lär sig någonsin att använda tandtråd varenda dag. Men VISIONEN och MÅLET, TANKEN borde vara åt det hållet.

Nåväl. Tillbaka till Catrin. Den egentliga poängen här är att så är det ju redan. Vi betalar alla för skolgången, hemvården, omsorgen, etc. Enda skillnaden är att jag betalar för Catrins barn och hon betalar för mina. Catrin betalar också för de gånger Per i Pajala är sjuk och hans granne betalar för min granne. Av någon anledning ser inte Socialdemokraterna att det är allas våra egna pengar. Pengar vi själva slitit ihop. Pengar som staten först i smyg tar en skatt på lite mer än 30% direkt från arbetsgivarna. Därefter den vanliga skatten. Progressivt. Och sedan moms och punktskatter. Det ÄR ingen ANNAN som betalar. Det är vi alla.

Vidare så tror socialdemokrater, som ofta är klåfingriga politiker, att det är en fördel att först samla ihop alla pengarna. Dra dem igenom en gigantisk apparat, tappa bort en stor del för att sedan betala ut … till samma personer. I Sverige är detta synnerligen sant då vår lönestruktur är väldigt sammanpressad.

Den andra märkligheten, lite på samma tema, var Jan Svensson (S) och den sänkningen av budgeten ( egentligen ramen, men det kanske är en teknikalitet ) för miljö och byggnadsnämnden. Historien är att i Januari 2014 fick nämnden kritik för att vi hade får låg avgiftsfinansiering. Miljöinspektionen skall nämligen, precis som vatten och avlopp, betalas av de som använder den. En generellt mycket god idé.

Under de följande åren har miljö och hälsa arbetat med att komma tillrätta med detta. Man har arbetat väl med att förändra rutiner, effektivisera, bli bättre på att fakturera det som skall faktureras och nästan dubblat intäkterna. Man har ändrat arbetssätt för att komma närmare till det som lagstiftaren tänkt. Uppenbart gör detta då att lika mycket skattemedel inte behövs, och därför har ramen sänkts i 3 steg under åren. Man kan naturligtvis diskutera vad rätt nivå är, hur illa det kan uppfattas när man gång på gång lyckas och då får ännu mer arbete. Det är dock därför vi skall ha gott ledarskap. Synliggöra och uppmärksamma ansträngningar.

Detta anser dock Socialdemokraterna vara ett besparingsbeting. Det kan det inte anses på något vis. Även här så bottnar det nog i Socialdemokraternas märkliga syn på skatterna. Det är allas våra pengar som vi sliter ihop varje dag och som via skatten används i den offentliga förvaltningen. Om de enligt lag inte skall användas, så bör de lämnas tillbaka och definitivt inte då kallas en besparing. Snarare återbetalning.

För många år sedan stod det i ”Forskning och Framsteg” att de flesta människor har ett liv som kostnadsmässigt är ett nollsummespel. Det kostar pengar i början och i slutet. Däremellan tjänar de flesta ihop lika mycket pengar. Ett fåtal får ett överskott och ett fåtal ett underskott. Är det så obegripligt att en tanke vore att de flesta tar hand om sig själv och de sina, medan vi fondera en del till de som får större bekymmer än oss andra. Dessutom blir det nog en större slant över till kärnfunktionerna såsom exempelvis rättsväsendet, polisen, försvaret och infrastruktur.

13282308_10153729995767711_1042799349_n

Thomas Lövskog
Ordförande Miljö och Byggnadsnämnden

Rapport från KS – ibland är det svårt….

Ibland är det svårt. De flesta borde vid det här laget vara medveten om att vi har ett stort behov av att bygga fler bostäder i landet. Både stora villor, små villor, hyresrätter, bostadsrätter och kanske till och med flerbostadshus med äganderätt.

Det är i Sverige en lång process innan spaden kommer i marken. Steg 1 är att vi måste få tag på mark, sedan måste vi politiker vilja, efter det måste medborgarna vilja. Det följs av att länsstyrelsen måste vilja. Där stoppar man det mesta. Antingen är det strandnära, eller i skogen, eller på åkrarna, eller så blir det problem med regnet, eller trafiken, eller något annat. För säkerhets skull gör vi en del av dessa vändor mer än en gång.

I onsdags på kommunstyrelsen försökte vi få till ett slut på en lång och krokig väg som sysselsatt oss i mer än 25 år. 1991 exproprierade Kävlinge kommun den mark som ligger till höger precis när man kör ut ur Kävlinge, mot Löddeköpinge. Inte det ljusaste minne i den Moderata historieboken.

Steg 1 var i alla fall klart. Vi har mark. Tyvärr föll det  på den politiska viljan vad gällde detaljplanen. C och L ville inte gå vidare med detaljplan (det är ju jordbruksmark) och socialdemokraterna ville i sista stunden detaljstyra ytterligare – vilket gjorde att vi var tvungna att återremittera hela ärendet.

Att få till ett byggande och få hela kommunen att växa är en utmaning men en sak är klar – vill ni ha en växande kommun och med det ett större underlag för service, företag och kollektivtrafik finns det bara ett parti – Moderaterna.

Thomas_på_mlogga

Nerslag i framtiden

Det talas och skrivs ofta om hur godstrafiken ökar på våra vägar och hur mycket bättre det hade varit med godset på järnväg. Det skrivs väldigt mycket om all asfalt och räls som behövs för vår infrastruktur. Däremot extremt lite om möjligheterna att minska själva mängden transporter.

Som exempel kan vi ta klädindustrin. En basvara som alla behöver. Eftersom vi inte alla har samma smak och ser ut på samma sätt krävs stora mängder kläder uppsydda i alla färger, storlekar, utseende, etc.

Vi lever också i en tid där massproduktion ersatte skräddarsytt, men där nu masskundanpassning håller på att ersätta massproduktion. En företeelse där man använder kunnande och erfarenheter samt metoder från massproduktionen, men för att ändå erhålla en kundanpassad och skräddarsydd lösning.

2009 var undertecknad nere på Disneyland och besökte ”Dassault Systéms European Customer Forum”. Där hittade jag en produkt under utveckling som benämns Magic Mirror. I förra veckan besökte jag Siggraph 2014 där ett företag visade upp en förfinad version.

Vad är då en Magic Mirror?

En Magic Mirror är ett system bestående av en bildskärm, kamera och avancerad mjukvara.

”Spegelns” kamera filmar dig och tar dina klädmått helt automatiskt.

Du kan sedan välja alla möjliga klädesplagg, varianter och färger i alla kombinationer. Spegeln/skärmen kommer sedan visa en bild av dig, fast med dessa kläder. Samtidigt som du rör dig följer kläderna med på ett naturligt vis.

När du är nöjd skickas en beställning för tillverkning. Plagg speciellt gjorda för dig och för att passa perfekt.

virtual_mirror

Det här, och alla andra digitala hjälpmedel, kräver dock en annan typ av infrastruktur. Det kräver en digital infrastruktur. Då är det glädjande att Moderaterna i Region Skåne har fått till ett helt kapitel i deras valmanifest för 2014 om just digitaliseringen. Även om denna är framförallt inriktad på sjukvård och hälsa.

En snabbt växande exportindustri

Att det går bra för svensk spelindustri vet vi sedan länge. Rekord och milstolpar har staplats på varandra under de senaste åren, med exportsuccéer, innovationer och kreativa nydaningar tätt i följd. Sverige besitter en närmast unik position med sin enorma bredd: Mobilspel, Facebook-spel, oberoende spelutvecklare, stor teknisk kompetens och enorma exportsuccéer.

Huvudsakligen är det två problemområden som den svenska spelbranschen brottas med. Den första flaskhalsen är svårigheten att hitta rätt folk att anställa (duktiga utvecklare är efterfrågade i de flesta branscher idag), den andra är brist på riskvilligt kapital.

Ett annat Svenskt exportunder är musiken. Många tillskriver den Svenska kommunala musikskolan en stor del av framgången i den sagan.

Med tanke på bristen på kompetens i spelutveckling kanske något liknande skulle behövas för den nya kulturen.

young boy in yellow t-shirt with laptop showing thumbs up at cam

Kävlinge Moderaterna kommer därför inför nästa mandatperiod att bredda kulturskolan till att även inkludera de ungdomar som gärna vill arbeta med elektronik, datorer och spelutveckling. Helt enkelt den sk. Maker kulturen. Om inte annat så för rättvisans skull. Inte alla är intresserade av sport, dans, drama och musik.

Ytterligare förändringar i Plan och Bygglagen (PBL) med Moderaterna

Sedan 2006 har över 250 000 fler människor fått ett jobb att gå till. Det är bara början. Vi vill att över fem miljoner människor ska ha ett jobb att gå till år 2020. Det kräver ytterligare 350 000 jobb.

En politik för fler jobb förutsätter en väl fungerande bostadsmarknad. Människor måste ha möjlighet att flytta till jobb, till studier eller till den första bostaden och starten på vuxenlivet.

Vilka hinder ser vi då för ökat bostadsbyggande? I huvudsak ser vi tre delar i detta.

För lite marktilldelning för bostäder
En stor mängd regler försvårar eller omöjliggör bostadsbyggande i attraktiva lägen. Exempelvis bullerregler, strandskydd, regler för riksintressen och arkeologi.

Det är lätt att regelhysterin gör att det till slut inte går att bygga alls. Här vill vi Moderater, och i synnerhet Moderaterna i Kävlinge, se över situationen. Vi har redan förbättrat situationen i kommunen och gått före, men de riktigt stora regeländringarna kräver nationell samsyn.

Riktmärket är flexiblare lösningar och regler som tar hänsyn till användningen. En studentlägenhet på 20 kvm, behöver kanske inte all den standard som ett boningshus för en familj behöver.

För dyrt att bygga
Byggkostnaderna i Sverige är höga till följd av bl.a. kommunala särkrav,  normer och bristande konkurrens i byggsektorn. Det försvårar särskilt för byggandet av billigare lägenheter, inte minst hyresrätter.

Nya Moderaterna vill sänka byggkostnaderna genom bättre utnyttjande av stordriftsfördelar och sänkt parkeringsnorm.

Just parkeringsnormen är något vi i Kävlinge redan konstaterat och sett över. I områden med god kollektivtrafik eller i centrala lägen, kan man ha en lägre norm.

För långsamt att bygga
Tiden från idé till bygglov är alltför lång och oförutsägbar, vilket ökar både kostnader och risker med att bygga nya bostäder.

Nya Moderaterna vill snabba på byggprocessen, genom förändrade möjligheter att överklaga byggbeslut, en privat initiativrätt, och minskat obligatoriskt krav på detaljplan.

Vi vill även att fler detaljplaner ska kunna antas av byggnadsnämnden eller kommunstyrelsen. Dessutom vill vi lyfta bort länsstyrelsen som granskande part. Bara denna åtgärd kommer minska tiden för detaljplaner med i genomsnitt 4.5 månader.

Vi ser också gärna att olika detaljbestämmelser om utformning är tidsbegränsade i detaljplanerna. Med tiden förändras nämligen ett område så att omgivningen borde vara mer bestämmande än en gammal detaljplan.

Som en sista del vill vi utreda överklagandeprocesserna. Dessa står för en stor del av förseningar.

I motsatts till partier på vänstersidan inser vi Moderater att i allt förändringsarbete är det viktigt att mäta och jämföra. Allt för att veta hur man står sig i konkurrensen, hitta de bästa lösningarna och förbättra sig. Därför vill vi moderater göra det möjligt att enklare och mer rättvist göra jämförelser i bygghandläggningen mellan kommuner

Rapport från verkligheten bland bits and bytes …

I Helgen går DreamHack av stapeln. DreamHack är datorknuttarnas motsvarighet till min generations Roskildefestival … förutom alkoholen. Tror antalet berusade kan räknas på en hand.

Det hela startade i början av 90 talet i en källare till en skola i Malung, men har utvecklats till världens största lanparty och träffpunkt för alla ungdomar som har intresse för datorer, spel och teknik.

Från början var det dock mer kreativt där man tävlade i programmering och att visa sina talanger på egna skapelser. På senare tid är det mycket mer inriktat på spel och e-sport, med prissummor i miljonklassen.

I vilket fall så är det numera massivt. Det räknas som världens största datorfestival. Den hålls varje sommar och höst. Bilden nedan är från delar av den lilla hallen. En bild gör det inte alls rättvisa utan det måste nog upplevas.

2014-06-14 11.38.25

Killen som står på stolen är förövrigt undertecknades 8-årige son Simon som ”riggar”. Han är här för tredje gången.

I vintras på DreamHack Winter 2013 var här 22000 besökare och mer än 17000 datorer uppkopplade.

Hjärtat i hela föreställningen kan ses i bilden nedan. Inkommande fiber är på 40Gbit/s. Det motsvarar att överföra hela den svenska nationalencyklopedin med alla bilder och filmer varje sekund.

2014-06-14 15.26.25

Nedan visar hur mycket data som har passerat hjärtat. Vid tidpunkten ett fåtal timmar efter start hade 6 biljoner tecken laddats upp och 27 biljoner laddats ner. Det senare motsvarar ca: 30 000 filmer (naturligtvis laddar ingen ner något olagligt här). På bilden kan man också se att för tillfället används hälften av kapaciteten för nerladdning (17.3 Gbps).

2014-06-14 15.26.36

Man kan konstatera att en hel del av dessa personer är framtidens ingenjörer och som kommer driva det svenska spelundret vidare med goda exporter och inkomster till Sverige.

Vi moderater i Kävlinge vill inför nästa mandatperiod arbeta för att bredda vår kulturskola så att också elektronik, datorer och övrig naturvetenskap ingår. Detta som alternativ till den traditionella kulturskolan.

Mellanlagret i Barsebäck

Bakgrund

Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 9 maj 2014 undanröjt mark- och miljödomstolens dom (innefattande även länsstyrelsens och nämndens beslut). Ärendet gällde kommunens  avslag på ansökan om bygglov för lagerbyggnad för mellanlagring av kärntekniskt avfall. Detta inom Vb-område i detaljplanen.

Avfallet består av interndelar från kärnkraftverkets reaktorer. Interndelarna skall delas och placeras i speciella behållare. Dessa behållare skall sedan lagras i ett strålskyddat mellanlager nere vid verkets hamn. När slutförvaret SFR vid Forsmark är utbyggt kommer avfallet förflyttas dit. Detta lager beräknas nu vara byggt till 2025. Dock har det flyttats fram flera år sedan denna diskussion startade.

När SFR är färdigt kommer dessutom reaktortankarna flyttas var för sig intakta upp till slutförvaret. Först därefter kan den egentliga rivningen av reaktorbyggnaderna och kringliggande byggnader ta vid och marken återställas samt friklassas.

Enligt Eon förkortas nermonteringen med 6 månader genom att använda detta mellanlager. Eon har dock utökat det senare till en tidsvinst på mellan 6 månader till strax under 2 år.

Ytterligare en anledning enligt Eon är att just nu finns den kompetens som behövs för den interna nermonteringen. Om några år när Tyskland är i fullgång med rivningar (om det genomförs) kommer denna kompetens vara en bristvara och därför betydligt dyrare för Eon.

Hanteringen av bygglovet

Sett ur ett bygglovssammanhang bedömde miljö- och byggnadsnämnden inte att nuvarande detaljplan var förenlig med ett mellanlager av kärntekniskt avfall. Ärendet överklagades till länsstyrelsen som gick på Kävlinges linje och likaså mark- och miljödomstolen. Sökande överklagade ännu en gång till mark- och miljööverdomstolen. På väldigt kort tid hanterade mark- och miljööverdomstolen ärendet och hävde tidigare utslag, och återförvisade ärendet till Kävlinge kommun.  Domen är förvånansvärt tunn, men tydlig.

Kritik har framförts från Eon om den initialt långa handläggningstiden av det första ärendet. Jag kan dock tycka att ett mellanlager för kärntekniskt avfall kan förtjäna lite mer tid än exempelvis en sockerlada. Verket stängdes ju trots allt helt 2005 och att det skulle rivas har varit känt längre än så.

Kommunens inställning

Gång på gång under Barsebäcks livstid har kommunen körts över och förtroendet mellan kommunledningen och Barsebäcksverket / Eon är tyvärr väldigt lågt. Även under den dialog om mellanlagret som båda parter sökt har kommunen fått olika besked.

Vad gäller tomten som sådan skulle den återställas och Eon sedan lämna området. I Eons svar på den fördjupade översiktsplanen över kustzonen utpekas dock området som viktigt för framtida el produktion, exempelvis en landbaserad vindkraftspark.

Likaså skickade man dagarna innan ett planerat möte om  mellanlagret in ett nytt bygglov på ett mellanlager. Detta trots tidigare utfästelser om att lösa situationen tillsammans.

Kommunens hållning är att vi inte vill ge ett permanent bygglov. Dels för att det inte följde detaljplanen, men också på grund av  följande skäl …

  • Det rör sig om en mycket lång tid och mycket kan hända. Mellanlagret är betydligt större än nödvändigt och under de kommande 15-20 åren kanske något parti vill tidigarelägga avvecklingen av andra kärnreaktorer i Sverige och ett behov av mellanlagring uppstår.
  • Utökningen av SFR har en väldigt lång väg kvar innan det blir verklighet. Även här kanske den politiska verkligheten ritas om radikalt i höstens val.
  • Barsebäck avvecklades i förtid. De pengar som fonderas av varje såld kwh kärnkraftsproducerad el för rivningen av Barsebäck är därför mindre än tänkt. Finns det tillräckligt med finansiering för en avveckling av alla delar?

Om ett mellanlager verkligen behövs anser kommunen, och har hela tiden ansett, att det varit mycket bättre med ett tillfälligt bygglov. Ett tillfälligt bygglov speglar också mer tydligt förväntningarna i miljödomen.

Tillfälliga bygglov kan dock bara ges 5+5 år. F.o.m juli i år dock 10 + 5 år. Eon anser att 10 år inte ger någon marginal. En annan möjlighet är att ändra detaljplanen och tillfälligt tillåta kärnteknisk verksamhet och på den detaljplanen ge ett bygglov. Detta hade kunnat ge Eon  ett bygglov för 10, 15 eller även 20 år. Detta hade i sin tur gett kommunen en framtida möjlighet och större trygghet. Om Eon hade accepterat denna kan man anta att bygget redan hade varit i gång.

Av någon okänd anledning kan inte Eon alls tänka sig detta, utan kräver tvunget ett permanent bygglov på sin mark för ett mellanlager för kärntekniskt avfall.

Förenklingar i PBL från 2:e juli

Den 4:e juni gick som väntat en hel del förenklingar igenom inom PBL, eller Plan och Bygglagen. Se tidigare inlägg om det här.

Den 2:a juli kommer dessa förenklingar träda i kraft.

Utöver det som redan nämnts här och i övrig media finns det en del andra mindre kända förändringar.

  • Den 1 juni togs den obligatoriska byggfelsförsäkringen bort.
  • Lagändringar för mindre bostäder.  Bland annat får avsteg från kraven på tillgänglighet alltid göras vid ändring av en byggnad, om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind.
  • Den maximala tiden för tidsbegränsade bygglov förlängs till femton år (10 + 5).

Dessutom kommer i slutet av juni propositionerna ”En enklare planprocess (prop. 2013/14:126)” och ”Sammordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och byggnlagen (prop. 2013/14:128)”

 

Attefallshusen och andra förändringar i PBL

Den nya PBL (Plan och Bygglagen) är bara 2 år gammal, men förslag finns för en översyn. Det ser just nu onekligen ut som att det kommer att gå igenom den omröstning som hålls den 4:e juni. OM så är fallet kommer de i drift 2:e juli.

Av alla de förslag som finns är det väl främst de utökade bygglovsbefrielserna som rönt störst mediala intresse.

Det är värt att notera att bygglovsbefriat inte alltid betyder att det är fritt fram att bygga. Det skall mer tolkas som att de bygglovsbefriade delarna inte prövas mot detaljplanen. Ibland krävs både bygganmälan och startbesked.

D.v.s även om detaljplanen inte medger takkupor, kan man genom nedanstående bygga 1-2 stycken ändå.

Så vad är det då som ligger i luften …

Friggebodar

Dessa är som vanligt. Du får bygga flera friggebodar bara de totalt är max 15 kvm. De får inte byggas närmare än 4.5 m till grannen utan dennes lov.

Friggeboden kräver ingen bygganmälan.

Skärmtak

Du får fortsättningsvis också bygga ett eller flera skärmtak på totalt 15 kvm. Plank och murar kring en uteplats får vara max 1.80 m högt utan bygglov.

Skärmtak kräver ingen bygganmälan.

Takkupor

Du får bygga 1-2 takkupor utan bygglov.

Inte heller dessa kräver bygganmälan. Detta eftersom de inte ändrar bärighet i konstruktionen.

Attefallshus

Attefallshusen är ett boningshus med vanlig standard på max 25 kvm. Det går bra att bygga flera, men totalt max 25 kvm byggyta. Högsta nockhöjd är 4.0 m, men platt tak är helt ok.

Husen får byggas utan bygglov om de byggs 4,5 meter från tomtgräns, annars krävs tillstånd från grannen.

Även källare är tillåten, så där kan det bli ytterligare 25 kvm.

Husen kan uppföras med kök, badrum och åretruntstandard.

Ett krav för att få bygga ett Attefallshus är att det finns en huvudbyggnad på tomten, som har bygglov.

Även om husen är bygglovsbefriade så krävs en bygganmälan och ett startbesked. Att börja bygga utan startbesked är dyrbart.

Bygganmälan krävs för att kommunen prövar möjligheten mot konstruktion, brandskydd och om det finns något riksintresse som stoppar. Även strandskydd måste tas beaktas.

Tillbyggnad

Den sista nyheten är att det är bygglovsbefriat att göra en tillbyggnad till befintligt boningshus på maximalt 15kvm bruttoyta. Notera att för tillbyggnaden anges bruttoyta. Så om tillbyggnaden är på två våningar blir det 7.5kvm per våning.

Även tillbyggnaden kräver bygganmälan och startbesked.