Moderaternas fokus är våra invånare

Tack socialdemokraterna och Catrin Tufvesson för att ni, på ett ypperligt sätt, i ert svar visar precis varför socialdemokraterna skapar kaos och oordning.

Ni visar tydligt på att med er politik blir det fler byråkrater i kommunen. Ni visar att ni inte alls är insatta i ohälsotalen (som sjunker) eller för den delen att en integrationssamordnare finns och finansieras av Finsam. Ni avslöjar att ni inte vet skillnaden mellan driftsmedel och investeringar, hur kan man då aspirera på att leda en kommun?

Ni raljerar om bristande underhåll och avsaknad av skol och förskole-satsningar. Det förvånar oss, ni vet exempelvis inte alls om att nya Nyvångsskolan finns? Ni struntar i det planerade nya Tolvåkersområdet med idrottshallar och skolor? Att det gjorts stora satsningar på förstelärare i skola och förskola? Att ett nytt äldreboende byggs i skrivande stund i Stationsstaden eller att ny förskola i Kävlinge redan är byggd?

Ert svar visar att ni inte alls bryr er om satsningar på höjd kvalitet i verksamheten, utan bara ser mer till att tillgodose fackorganisationernas önskemål. Det blir tydligt att ni som folkvalda inte har invånarna i fokus.

Och framförallt så framgår det att ni inte alls bryr er om eller har förstått begreppet ”god ekonomisk hushållning” och inser att de 8,4 miljonerna, som är hela budgeterade överskottet för kommunen, behövs just till renoveringar och vidare investeringar i framtiden.

Under mandatperioden har ni redan före måndagens budgetfullmäktige föreslagit skatteökningar och ofinansierade satsningar som motsvarar en skatteökning på två kronor.
Hur tänkte ni finansiera byggandet och drift av två badhus när inget blir över? Hur tänker ni finansiera byggande och drift av idrottshallar när inget blir över i 2018 års budget? Hur tänker ni finansiera fler anställda? Ni tar slut på vartenda öre, ingen buffert eller reserv för oförutsedda händelser. Det är just detta som är kaos och lyxfällepolitik. Det är just detta man får med socialdemokraterna.

Det hade varit ärligare att föreslå skatteökning – det blir så mycket lättare när någon annan betalar. Men istället för tydlighet i sin politik väljer S att svartmåla kommunen.

Moderaterna? Vi har ordning och reda i ekonomin. Vi vill öka byggnationen, vi vill öka kvalitén i våra verksamheter, vi vill öka valfriheten, vi vill säkra att våra invånare känner sig trygga, vi vill arbeta smartare. Vårt fokus är våra invånare.

Vi väljer ordning och reda för våra invånares skull – inte kao(s) och lyxfällepolitik.

                                               
Pia Almström (M)                                  Johan Ericsson (M)
Kommunstyrelsens ordförande              Ordförande Kävlingemoderaterna

Vi moderater är frihetens parti!

Vår målsättning är att människor själva skall ha makt över sina egna liv och fatta så många egna beslut över sina liv som bara är möjligt. Kommun, region och stat skall så lite som möjligt blanda sig i människors liv. Vi tror på människor. Vi tror att människor själva vet bäst hur de kan leva sina liv! Vi tror på människors egna förmåga att forma sina liv.

Vi vill att människor själva skall besluta över sin ekonomi i så stor grad det bara är möjligt. Stat och kommun bör inte gemensamt bekosta det människor själva kan styra över och betala. För ett frihetligt parti är alltså låg skatt ett självändamål. Och den skatt som trots allt tas från människor, skall användas mycket omsorgsfullt. Varje gång vi politiker beslutar om olika saker, skall vi komma ihåg att det faktiskt är andras pengar vi hanterar! Som Gustav Möller –  i och för sig en gammal socialdemokratisk politiker – en gång sa: ”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket!”

Därför kommer det inte att bli några spektakulära satsningar i vår budget. En del grannkommuner gör nu stora satsningar samtidigt som man lägger sparbeting. Det är ingenting för oss. Vi fortsätter investeringar i nya skolor och förskolor. Vi ser också till att Lommabanan kommer att bli en stor tillgång med direkttrafik till Malmö från Kävlinge och Furulund. Med god ordning i ekonomin och låg skatt gör vi Kävlinge kommun till en attraktiv boendekommun med bra kvalitet i verksamheterna.

Pia Almström
Kommunstyrelsens ordförande

Bostadssituationen i kommunen

Kävlinge som de flesta andra kommuner har sedan många år stor bostadsbrist. Trots att det byggs en hel del är bristen på både hyres och bostadsrättslägenheter mycket stor.

Många äldre vill gärna flytta från villan till en lägenhet. Ungdomar vill flytta hemifrån till sin första bostad. De som har haft turen att få sin första lilla lägenhet har bildat familj och vill nu gärna ha något större.

Så situationen hösten 2015 när det kom stora flyktingströmmar till Sverige var redan mycket ansträngd. Många hade en uppfattning att det fanns lediga bostäder på mindre orter i landsbygden, men de var redan upptagna sedan flera år.

I Kävlinge har äldre par köat i mer än fem år för en lägenhet så de kan sälja sitt hus. Vi har äldre som inte lyckats få en lägenhet utan blivit tvungna att flytta direkt till ett särskilt boende. Hade det funnits lägenheter hade man kunnat bo kvar hemma i ytterligare några år.

Som politiker har vi ansvar för alla i kommunen. När vi blir ålagda av staten att ta emot ett stort antal nyanlända blir det stora svårigheter att klara uppdraget. Under 2016 tog vi emot alla de nyanlända som Migrationsverket anvisade. Vi var en av de få kommuner som klarade av det. Av dem var ett fyrtiotal ensamstående. Det antal bostäder som krävdes fanns inte att tillgå. Då måste man söka tillfälliga lösningar. Ett antal av de ensamstående som blivit anvisade har fått tillfälligt boende på Värdshuset i Kävlinge. De kom från flyktingförläggningar där de i många fall bodde bättre än i det anvisade boendet i Kävlinge.

Trots att många kommuner påtalade för Migrationsverket att det borde vara bättre att de stannade kvar på förläggningen tills lämpliga bostäder kunde ordnas valde Migrationsverket att tömma fungerande anläggningar och skicka ut människor till en oviss bostadssituation.

Vårt kommunala bolag bygger för fyllt. Idag har KKB 2200 bostäder. Av dessa blir ca 10% lediga varje år. De ska räcka till de som redan har en lägenhet hos KKB och vill byta, de som står i bostadskö, och den är lång, samt till nyanlända.

Det kan alla förstå att detta inte räcker. Förutom KKB har Kävlinge ett litet antal privata hyresvärdar som också har hjälpt till för att lösa bostadsbristen.

Det byggs mycket men det byggs inte billigt. Tyvärr är det med dagens byggregler inte möjligt. Vi har skapat ett regelverk där bostäder ska vara tillgängliga för alla. Det gör att storlek på badrum, tillgång till hiss och andra regler gör att små, enkla, billiga bostäder inte kan byggas. Vissa försök har gjorts men det har varit på universitetsorter och bara gällt studentboende.

Men varje ny bostad är en bostad till. När en ny bostad byggs startar flyttkedjor. Lunds kommunala bostadsbolag gjorde en undersökning och det visade sig att när man byggde 19 radhus ledde det till att 48 hushåll fick en ny bostad. I slutändan blir en liten äldre billig bostad ledig för en ny hyresgäst.

https://www.sydsvenskan.se/2015-06-01/hyresgaster-bor-kvar-langre-an-tidigare

För att lösa bostadsbristen måste det byggas mer, så att alla som vill ha en ny bostad får möjlighet till det, yngre, äldre, barnfamiljer och nyanlända. Det nya särskilda boendet i stationsstaden är ett bra exempel.

Tillfälliga lösningar med paviljonger har vi valt att inte använda. Det skulle skapat ett andra klassens boende som inte medverkar till en bra integration och risken att de blir permanenta är stor.

Staten ersätter kostnaderna för flyktingmottagningen de första två åren. Men ersättningen har ett tak. Därför har vi inte möjlighet att hyra bostäder som är betydligt dyrare än den ersättning vi får. Vi vill också att de nyanlända själv ska kunna betala bostaden när de kommer i arbete. Därför väljer vi också att inte ta i anspråk nybyggda lägenheter.

Pia Almström
kommunstyrelsens ordförande

Det blev som vi trodde, mellanlagret kvar på obestämd tid

I tisdags tog SKB beslut om att inte söka tillstånd för att förvara låg, mellan och högaktivt avfall i SFR i väntan på ett SLF, slutförvaret för långlivat, låg och medelaktivt avfall är driftsatt.
SFL beräknas vara klart 2045 men ingen konkret plats är utsedd och ingen ansökan för att bygga det har lämnats in.
Det är precis detta vi hela tiden har befarat skulle hända. Trots alla försäkringar om att tidsschema ska hållas och vi arbetar mot samma mål står vi nu i Kävlinge med ett mellanlager som kommer att vara kvar på obestämd tid. I en region med stor bostadsbrist omöjliggör mellanlagret ett bostadsbyggande på kärnkraftsområdet för lång tid framåt. Där kunde bostäder byggts som både är attraktiva och efterlängtade.
Vi anser fortfarande att mellanlagret kunde placerats på ett annat ställe där konsekvenserna för omgivning blivit mycket mindre när tidsplanen inte kan hållas.
Det borde också bli en varningssignal till kommuner som välkomnar nya, stora etableringar. Det är trevligt när etableringen kommer, men tag reda på vilka konsekvenser kommunen kan drabbas av vid nedläggning.

http://www.skb.se/press/
http://www.nyteknik.se/energi/barsebacks-lager-kan-bli-kvar-lange-6845702

Pia Almström
Kommunstyrelsens ordförande

Thomas Lövskog
Ordförande miljö och byggnadsnämnden

 

Anförande på kommunfullmäktige – inriktningsbeslut om Badhus

Ordförande, ledamöter och åhörare.

Våra befintliga badhus är i slutet av sin livslängd. Kävlinge kommun har därför sedan 2014 utrett behov och kostnader för olika alternativ till dessa anläggningar.Vi har haft en förstudie och den har kompletterats med studiebesök och fördjupningar.

Vi föreslår nu att nuvarande anläggningar ersätts av ett nytt badhus som riktar sig till såväl familjer som motionärer och föreningar.

Utgångspunkter för planläggningen av badhuset ska vara:

  • Ett bad som riktar sig till familjer, föreningar och motionärer
  • nuvarande kapacitet ska behållas
  • Relaxavdelning, läktare, gym och entré/café ska finnas med
  • Hänsyn ska tas till tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
  • Anläggningen ska ha bästa möjliga energi- och miljöstandard
  • Den totala årliga kostnaden ska vara maximalt 17 miljoner i 2016 års penningvärde.

Vid utformningen av badet ska simklubbarna ges möjlighet att komma med synpunkter och önskemål.

Placering föreslås i Kävlinge tätort. Denna placering har valts utifrån det faktum att här finns flest invånare i närområdet samtidigt som det idag är den plats som har de bästa kollektiva förbindelserna med övriga orter i kommunen. Badet kommer också bli en väsentlig del i den småstad som håller på att utvecklas i Kävlinge genom byggandet av Stationsstaden. Placeringen gör att de flesta kommuninvånarna kan ta sig till badhuset med kollektivtrafik. Men det finns fler anledningar till placeringen.

Inom ett närområde på 3 km är det 13000 personer som bor i området Kävlinge/Furulund och 7-8000 personer som bor i Löddeområdet – så miljöpåverkan blir betydligt lägre om badhuset byggs i Kävlinge.

När man tittar på simundervisning för skolorna hade det blivit fler elever och längre sträckor att transportera om badet legat i Löddeköpinge. Med den befolkningsutveckling vi har kommer elevantalet att öka snabbare i den östra delen än i den västra.

Med buss från Lödde Centrum tar det 13 min att ta sig till badet, från Barsebäcksby 25 min enligt Skånetrafikens reseplanerare. För att göra tillgängligheten från övriga orter i kommunen ännu bättre föreslås att de kollektiva kommunikationsmöjligheterna till stationsområdet i Kävlinge ytterligare ses över inför öppnandet av det nya badhuset. Man ska då ta hänsyn till badets öppettider och simklubbarnas behov. Vidare ska tillgänglighetsaspekter som tillfartsvägar, parkeringsplatser och gång/cykelväg-stråk finnas med i projekteringsarbetet.

Badets öppnande sammanfaller med Lommabanans start och det har redan startat diskussioner med Skånetrafiken för att stärka förbindelserna mellan Löddeköpinge och Kävlinge.

I Löddeköpinge planeras parallellt en kraftfull förnyelse av Tolvåkersområdet. Denna med inriktning på ny förskola, ny skola och tillbyggnad av ny idrottshall med rekreationsmöjligheter (bowling mm).

Om man tittar på jämförbara kommuner med ca 30000 invånare så finns det ett badhus, exempelvis Eslöv, Vellinge, Trelleborg. Att bygga två skulle bli dyrt och undantränga andra nödvändigare kommunala investeringar.  Kommunen har ett stort investeringsbehov i exempelvis skolor och äldreboende. Ett badhus med sin kortare livslängd kostar i avskrivning ungefär lika mycket som 2 st nya skolor i den storleken som nya Nyvångskolan i Löddeköpinge har. Ja, ett nytt badhus kommer att kosta mer än den totala årliga kostnaden för vår räddningstjänst. Det blir en betydligt högre kostnad än den kostnad vi har idag för två badhus som är avskrivna.

Det är min förhoppning att Löddeköpinge ska fortsätta att utvecklas och vi ska få igång bostadsbyggande, och då kommer vi att utreda frågan om ytterligare ett badhus med placering i de västra delarna. Det är just därför som det  föreslås att kommunstyrelsen i kommande lokalförsörjningsplaner får i uppdrag att bevaka behovet av ett nytt bad  i Löddeköpinge.

Slutligen – Filbornabadet i Helsingborg byggdes för 10 år sen. Det upphandlades inte utan föreningen fick ett lån av kommunen. Man kunde ta in entreprenörer som man kände och gjorde arbetet till ett bra pris. Dessutom har byggpriserna ökat oerhört på dessa 10 år. Badet är ett rent föreningsbad mycket enkelt byggt. Det fungerar bra idag men siffrorna är inte jämförbara på något sätt.

Våra siffror stämmer bra överens med liknande bad som byggts på senare år både i vår närhet och på andra ställen i landet. Byggmarknaden idag är överhettad och jag är rädd för att det kan bli ännu dyrare än vi räknat med när upphandlingen görs.

Man kan bygga billigt bad med enklare material som man gjort i Borås, men då blir underhåll och drift dyrare så långsiktigt lönar det sig inte. Man riskerar dessutom att få omfattande renoveringar efter bara några år som just Borås råkat ut för. Man ville till varje pris bygga ett bad till och gjorde det så billigt det gick. Men det kommer att vara höga driftskostnader under många år framåt.

Vi har verkligen tittat på ekonomin och lite dyrare investering kan göra att man får lägre driftskostnader och bättre driftsäkerhet. Det är den årliga kostnaden som är intressant och inte investeringen.

Bifall till kommunstyrelsens förslag

Pia Almström
Kommunstyrelsens ordförande

2016 – Året då vi visade upp oss med gott resultat!

Jobb, jobb, jobb – men vad roligt!
I november 2015 blev vi utsedda till Sveriges kvalitetskommun. En ära och en fjäder i hatten, men också nya utmaningar och massor av jobb. I priset ingick nämligen att ta emot studiebesök och ordna två kvalitetsdagar. Vi har under året informerat om vårt arbete till ett 40-tal kommuner och dessutom hade vi 250 deltagare representerande på våra kvalitetsdagar i september. Omdömet har genomgående varit positivt och framförallt har man framhållit att vi verkar ha go och kraft genom hela organisationen. Det glädjer mig mycket för kommunal verksamhet är ett lagarbete.

Sveriges kvalitetskommun

Ekonomin fortsatt stabil – men det finns orosmoln
Årets resultat blev +39,7 mkr, vilket är 25,9 mkr bättre än budget. Verksamheterna visar upp ett positivt resultat 12,8 mkr bättre än budget. Bra så långt, men vi står inför stora utmaningar framöver. Vi har flera stora byggprojekt på gång både planerade och oplanerade. Dessutom står hela kommunsektorn inför tuffa år framöver när kostnaderna pga demografiska förändringar och konjunktur beräknas stiga snabbare än intäkterna. Vi kan inte heller räkna med några tillskott av försäkringspengar ed dylikt som bättrar på kassan de närmaste åren. Vi måste alltså vara extra vaksamma på vår ekonomi framöver, men jag hyser stor tillförsikt.

Företagarna positiva – men vill mer!
I Svenskt Näringslivs ranking om var det är bäst att starta och driva företag behåller Kävlinge sin topplacering. Vi är nu på plats 7 av landets 290 kommuner en förbättring med ett steg sedan förra året. Vi har i kommunen många aktiva företagare som inte bara engagerar sig i sina företag utan även i kommunens utveckling. Vid årets företagardag fick vi många idéer och tankar om hur vi kan göra saker ännu bättre. Återigen blir vi varse om att det är tillsammans vi når framgång. Årets företagare 2016 blev Marck Nouwt och Martin Berglund, GT Däckservice AB. Som vanligt utsågs vinnaren vid en välbesökt och trevlig årets företagarefest på Barsebäcks Resort.

Årets företagare 2017

Byggnationen har tagit fart – men vi har bostadsbrist
Byggnationen tog fart i kommunen under 2016. Första etappen av Sjövalla är klar och inflyttad och etapp två är i full gång. På andra sidan Västra Långgatan är allt klart för byggande av Stationsstaden och längs Kvarngatan har äntligen Trehörningen kommit igång. Under året invigde vi för första gången på många år en ny kommunal skola. Det var Nyvångskolan som fick nya fräscha och ändamålsenliga lokaler. Trots all byggnation finns det långa köer för boende i kommunen. Trångboddheten har också varit en hämsko för att klara vårt flyktingmottagande. Ändock har vi tillhört Skånetoppen i antalet mottagna i förhållande till anvisade. Under en period i början av året när antalet ankommande till Trelleborg och Malmö var som störst öppnade vi dessutom upp ett mottagningsboende för att avlasta dessa kommuner. Flera delar av kommunen resurs-samlade på idéer och lösningar och resultatet blev bra. När trycket på mottagningskommunerna lättade avvecklades boendet igen. Och återigen såg vi att om vi kraftsamlar gemensamt kan även besvärliga utmaningar lösas på ett bra sätt

Första spadtag Björkenäspark

Ett bra år – men nu går vi vidare
Nu kan vi lägga 2016 till handlingarna. På många sätt ett fantastiskt år där vi fått sola oss i glansen och visat upp våra färdigheter. Tack alla för en god insats under året. Nu blickar vi fram emot 2017. Alla besök utifrån har gett oss nya och bra uppslag på hur vi kan utveckla vår kommun ännu mer.
Det behövs för när det är när man står på toppen man är som mest sårbar.

Pia kommunhus

Pia Almström
Kommunstyrelsens ordförande

Dags för staten att bryta tystnaden!

Idag skriver Pia Almström på SvD debatt tillsammans med sina kolleger i Vellinge, Staffanstorp, Örkelljunga och Lomma om hur regeringen blundar för flyktningkrisen och hur förändringar i regler är nödvändiga för att kommunerna ska kunna hantera de nya uppgifterna.

*****************************************

Dags för staten att bryta tystnaden!

Bosättningslagen som trädde i kraft den 1 mars är knappt 8 månader gammal men har i praktiken redan havererat. Vi kommunpolitiker efterlyser nu konkreta åtgärder från riksplanet. Det gick snabbt att besluta om en ny lagstiftning men de som beslutade ”glömde” fundera på om den faktiskt kan fungera i verkligheten och de ”glömde” och ge oss kommuner rätt verktyg och förutsättningar för att klara uppdraget. Vi kommunpolitiker slår knut på oss själva för att lösa problemet samtidigt som det är knäpptyst från rikspolitikerna.

Den 1 mars införde riksdagen en ny lag, bosättningslagen. Lagen innebär att alla kommuner är skyldiga att ta emot nyanlända enligt beslutade fördelningstal efter anvisning för bosättning. Enligt nya signaler kommer nu anvisningar till kommunerna att ske oavsett om det finns tillgängliga bostäder eller inte. För våra kommuner med redan stor bostadsbrist blir lagen en dyr, svår och i praktiken omöjlig uppgift att lösa. I brist på andra lösningar kan kommuner nu tvingas betala för dyra hotellövernattningar alternativt ordna sovsalar i gymnastiksalar till de nyanlända för att lösa uppdraget. Det senare innebär ett sämre boende än anläggningsboenden. Enligt uppgift har 272 av landets 290 kommuner gjort klart att de har ett underskott på bostäder för nyanlända.

Länsstyrelsen har bestämt att Skåne 2016 ska ta emot och anvisa 2766 nyanlända. Med knappt tre månader kvar av året står det klart att denna fördelning inte kommer att lyckas, ca hälften väntar fortfarande på bostad. Nästa års prognos är än högre, 3811 nyanlända ska då fördelas mellan Skånes 33 kommuner. Att kommunerna inte har några bostäder tillgängliga kanske inte spelar någon roll från ett skrivbordsperspektiv, men det spelar en avgörande roll i praktiken. Riksdagen beslutar om en ny lag som inte är verklighetsförankrad och vi ifrågasätter rikspolitikernas förmåga att se kommunernas vardag och utmaningar. Trodde man på fullt allvar att en lagstiftning skulle trolla fram nya bostäder utan ändrade regelverk och ändrade förutsättningar? Istället för åtgärder möts vi av tystnad. För det är tyst, mycket tyst från riksplanet.

Vi kommunpolitiker har ett bostadsförsörjningsansvar för alla grupper, för såväl ungdomar, äldre, nyanlända och andra.  I en situation när det råder stor bostadsbrist kan vi inte låta en grupp gå före alla andra. Visserligen kommer det signaler om att bostadsbyggnationen ökar, det gör den i våra kommuner också och vi planlägger för fler bostäder men nybyggnation är dyrt och gruppen nyanlända har inte råd att bosätta sig där såvida inte kommunen och skattebetalarna står för mellanskillnaden. Vilket vi anser vara helt orimligt.

Vi kräver att regeringen och staten tar sitt ansvar och ger oss verktyg och rätt förutsättningar så att vi kan klara vårt uppdrag.

Vi vill att staten ser över vilka lagar och regler som behöver anpassas eller tas bort på grund av den rådande situationen – vi behöver få till ett snabbare och enklare bostadsbyggande med en målmedvetenhet om ett långsiktigt och hållbart samhälle.

Vi vill att staten släpper på strandskyddet och möjliggör byggnation på fler platser i landet. Statens riksintressen täcker idag halva landets yta vilket ger försenade byggstartsprocesser. Vi vill även att byggprocesserna går snabbare, med snabbare handläggnings- och överklagningstider.  Processen kring tillfälliga bygglov behöver förenklas.

Vi behöver en ökad rörlighet på bostadsmarknaden, detta kan göras genom att förändra reavinstbeskattningen och se över ekonomiska regelverk. Privatuthyrning måste förenklas och bostadsmarknaden måste avregleras. Dessa åtgärder kan få igång nödvändiga flyttkedjor och ge människor möjlighet att skaffa bostad.

I dagsläget klarar inte arbetsförmedlingen av sitt etableringsuppdrag vilket medför ökade kostnader för kommunerna. Det är arbetsförmedlingen som har ansvaret för arbetsmarknadsåtgärder men när detta inte fungerar är det kommunen som får stå för notan. Idag tvingas kommunerna ta på sig ett ansvar som åligger en statlig myndighet. Det är inte acceptabelt.

Vi kräver därför ändrat arbetssätt hos arbetsförmedlingen samt mer resurser för att stärka upp bemanningen. Ett alternativ är att skrota arbetsförmedlingen och lägga ansvaret fullt ut på kommunerna och då också skicka med oss resurser för att klara uppdraget.

Vi anser dessutom att etableringsersättningen förlängas från nuvarande 24 månader till minst 36 månader.

Våra kommuner behöver rätt förutsättningar såsom långsiktiga planeringsförutsättningar och möjlighet att påverka beslut som rör vår kommun. Vi värnar det kommunala självstyret.

Vi kommunpolitiker arbetar varje dag för ett hållbart och fungerande samhälle. Det är en självklarhet för oss politiker att ta vårt lagstiftade ansvar men vi kan inte göra mer än vi förmår och vi menar att det nu vilar ett tungt moraliskt ansvar på staten.

Carina Wutzler (M) kommunstyrelsens ordförande i Vellinge

Pia Almström (M) kommunstyrelsens ordförande i Kävlinge

Christian Sonesson (M) kommunstyrelsens ordförande i Staffanstorp

Carina Zachau (M) kommunstyrelsens ordförande i Örkelljunga

Anders Berngarn (M) kommunstyrelsens ordförande i Lomma

 

Gör om, gör rätt skolinspektionen!

omsorg

Pusselbiten skola är en icke-vinstdrivande friskola/särskola med inriktning för elever med autismsektrumstillstånd. Redan för några år sedan när de startade sin verksamhet i Dalby beklagade vi att man inte etablerade sig i Kävlinge kommun,

Kävlinge har ett stort behov av fler aktörer inom skolan och framförallt särskolan där många av våra elever idag går utanför kommunen. Vi var därför oerhört glada när just pusselbiten ansökte hos kommunen och skolinspektionen om att få utöka sin verksamhet med ytterligare en skola med placering i Kävlinge.

Pusselbiten har nu fått besked från skolinspektionen – de nekar dem att starta sin verksamhet i Kävlinge! Anledning? Att de över 100 familjer som står i kö och visat intresse för verksamheten i Dalby inte vill gå i Kävlinge. Då har skolinspektionen verkligen inte gjort sin läxa. Denna grupp elever har behov av trygghet och en strukturerad undervisning – något som pusselbiten är experter på. Föräldrarna ser detta först och lokaliseringen sekundärt. Kävlinge ligger bra till, har bra kommunikationer och nås lätt från många kommuner.

Vi i moderaterna i Kävlinge ställer oss  frågande till skolinspektionens beslut och ser mycket positivt på pusselbitens tänkta etablering i kommunen. En etablering som utvecklar särskolan, utvecklar mångfalden och ger arbetstillfälle.
Skolinspektionen – ni har fel i era antagande – gör om, gör rätt!

Pusselbiten välkommen till Kävlinge!

Pia kommunhus

Pia Almström
Kommunstyrelsens ordförande Kävlinge

patrik bengtsson

Patrik Bengtsson
Vice ordförande Bildningsnämnden

Uttalande

Med anledning av det allvarliga brott som skedde i Kävlinge under onsdagen har idag samtliga partiföreträdare lämnat följande uttalande. Ett uttalande som vi i presidiegruppen från moderaterna, Johan Ericsson, Annsofie Thuresson, Thomas Lövskog och Patrik Bengtsson, självklart också står bakom:

Med anledning av onsdagskvällens mycket allvarliga brott på Korsbacka och efterföljande debatt som har uppstått bland annat på sociala medier, så vill vi partiföreträdare för kommunens partier påtala följande.

Vi har förståelse för att allvarliga brott upprör och berör. Vi känner samma sak och våra tankar går till de drabbade.

I Kävlinge kommun arbetar vi och löser problem i dialog och i samverkan med sociala myndigheter och polisen. Vi ser med oro på uttalade som görs i affekt och i många fall är hatiska och spekulerande. Våld föder våld och hat föder hat. Det är inte så vi arbetar i Kävlinge.

Pia Almström
Moderaterna

Catrin Tufvesson
Socialdemokraterna

Lars Andersson
Sverigedemokraterna

Carina Ingelsson
Liberalerna

Stina Larsson
Centerpartiet

Nils Nyberg
Miljöpartiet

Peter Rugarn
Kristdemokraterna

Jan Persson
Vänsterpartiet

Helt orealistiskt att hinna med omställningen till årskiftet

Pia Almström skriver tillsammans med M-företrädare för Skånes alla 33 kommuner på DN-debatt om det orealistiska regeringsförslaget kring ersättningar för ensamkommande ungdomar och barn:

Regeringen sviker. Regeringens förslag om sänkta ersättningar till kommunerna för mottagandet av ensamkommande barn och unga är tänkt att ske från årsskiftet. Det är helt orealistiskt att vi skulle hinna genomföra dessa omställningar. Omställningen måste skjutas fram ett år, skriver M-företrädare i Skånes alla 33 kommuner.

Vi minns nog alla sommaren och hösten för ett år sedan. Enorma mängder av människor vandrade genom Europa för att söka asyl, främsta länder för deras mål var Tyskland och Sverige. Enligt statsminister Stefan Löfven skulle Sverige ta sitt ansvar och tillsammans skulle Sverige klara detta.

Sammantaget sökte 35 369 ensamkommande barn och unga asyl i Sverige år 2015. Det kan jämföras med år 2014 då drygt 7 000 ensamkommande barn och unga sökte asyl, vilket också var en historiskt mycket hög siffra. Ser man tillbaka cirka ett decennium låg de årliga siffrorna kring 400-500 ensamkommande barn per år. Efter hand insåg även regeringen att volymerna blev ohanterbara.

Kommuner pressades från olika håll och kanter och det nyanserade debattklimatet saknades. Ställde man inte upp så pekades kommunen, partiet eller den enskilda företrädaren ut av media eller av regeringsföreträdare. Flyktingkrisen jämfördes med löjliga argument som att konsumtionen till jul var större än kostnaderna för flyktingmottagandet och det handlade egentligen bara om två pizzor, ett Netflixabonnemang och en Fanta per person.

Otaliga gånger har företrädare för regeringen och statens verk stått vid journalisters mikrofoner och krävt att samtliga kommuner ska ta ”sitt ansvar” och att staten står för kostnaderna. Skepsisen har varit stor i många kommuner. En del kommuner har brottats med bostadsbrist, andra med brist på vettig sysselsättning och några kommuner har tagit emot så pass många flyktingar att det både saknats lärare och skolor. Gång på gång har staten garanterat kommunerna att så länge kommunerna bara ställer upp med det praktiska så står staten för kostnaderna.

För ganska precis ett år sedan utlovande migrationsminister Morgan Johansson (S) ett resurstillskott till de kommuner som tar emot ensamkommande flyktingbarn. I en artikel i Aftonbladet den 20 augusti förra året citeras han: ”Vi viker mer pengar till de kommuner som tar emot många asylsökande och flyktingar. De får ett rejält resurstillskott 2016. Det är en del av budgetförhandlingen som jag är mycket nöjd med.”

En månad senare bjöd statsministern in olika samhällsaktörer till ”Sverige tillsammans”, Kommuner, företag, aktörer från civilsamhället, fackliga organisationer, forskare med flera, träffades den 12 oktober för att tillsammans diskutera hur ”vi alla, oavsett var vi kommer ifrån, kan fortsätta bygga ett Sverige som är starkt tillsammans” som Stefan Löfven uttryckte det i inbjudan.

Signalerna kunde knappast misstolkas. Mer pengar till kommunerna, krafttag tillsammans och en beslutsam statsminister. Men signalerna visade sig vara röksignaler som snabbt kom att skingras med vinden.

Regeringen har nu lanserat ett förslag om ändrat ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga den 1 januari 2017. I förslaget sänks dygnsersättningen från 1 900 kr till 1 350 kr per barn och ung i åldern 8-17 år och från 1 900 kr till 750 kr per ung i åldern 18-20 år. Procentuellt handlar det om sänkningar på 29 procent respektive 61 procent. Det handlar alltså inte om mindre justeringar i ett system, utan om helt nya förutsättningar för kommunerna.

I promemorian (daterad 2016-06-21) med de nya förslagen står det skrivet i konsekvensanalysen (s. 48) att ”utgifterna för mottagandet av ensamkommande barn och unga kan inte tillåtas öka okontrollerat och måste också ställas i relation till andra prioriterade områden. Skattemedel ska användas på ett kostnadseffektivit sätt och omotiverat höga kostnadsökningar måste motverkas”. Det är lätt att instämma i det.

Moderaterna är givetvis för att ersättningar och kostnader för migration minskar, men det får inte ske på det sätt som nu föreslås av regeringen. Nu trampar staten på landets kommuner när man med närmast maffialiknande metoder föreslår förändringar i ersättning till kommunerna för ensamkommande barn. Med ena handen lagstiftar staten i form av riksdagen om att alla kommuner ska ta emot och att staten avgör hur många per kommun, med andra handen väljer regeringen sedan att sänka ersättningarna. I samma promemoria står det vidare att läsa att de gjorda bedömningarna ”innebär att kommunen får drivkrafter att hitta så kostnadseffektiva lösningar som möjligt” (s. 54). Det är ett cyniskt sätt att säga att staten anser att kommunerna använder för mycket pengar till att sköta det som i grunden är en statlig angelägenhet.

För att integration och mottagande ska fungera krävs det en tilltro och en ömsesidig respekt. Kommunerna måste veta att förutsättningarna inte ändras i avtal som ingåtts med staten. Denna tilltro är grundläggande och bör vara en naturlig utgångspunkt för vilken regering som helst. I alla fall för en regering som vill att landet ska vara funktionellt, för utan Sveriges 290 kommuner är det inte mycket i det vardagliga som fungerar.

Omställning tar tid och det måste regeringen förstå. Kommunernas avtal med familjehem och HVB-hem måste omförhandlas eller avslutas och nya platser måste skapas. De kommuner som själva byggt och driver egna HVB-hem måste anpassa dessa, det handlar såväl om anpassning av byggnaderna som anpassning av personaltätheten.

Det är helt orealistiskt att hinna genomföra dessa omställningar till årsskiftet. Vi menar att kommunerna behöver längre omställningstid och delar Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) bedömning att nytt ersättningssystem tidigast kan träda i kraft den 1 januari 2018.

Det är hisnande stora belopp för kommunerna att hantera. Som exempel kan nämnas att det för Staffanstorps kommun handlar om nästan 30 miljoner kronor för bara år 2017 och för Kävlinge kommun blir intäktsbortfallet 40 miljoner kronor. Vilket i båda kommunerna motsvarar en skattehöjning på över 50 öre per intjänad hundralapp, eller kraftfulla besparingar på annan typ av kommunal verksamhet.

För majoriteten av landets kommuner blir effekterna påtagliga, i absoluta tal kommer större kommuner att få intäktsbortfall som är betydligt större än i exempelkommunerna. Sammantaget handlar det om miljardbelopp.

Frågorna som infinner sig är om det går att lita på staten i framtiden och är det nu vi börjar skönja hur regeringen vältrar över statens kostnader på landets kommuner?

Anders Berngarn (M), Kommunstyrelsens ordf Lomma

Pia Almström (M), Kommunstyrelsens ordf Kävlinge

Kristina Bendz (M), Kommunstyr. 2:e vice ordf Ystad

Ulf Bingsgård (M), oppositionsråd Trelleborg

Johan Bolinder (M), kommunstyrelsens vice ordf Skurup

Kenneth Dådring (M), oppositionsråd Klippan

Peter Danielsson (M), kommunstyrels. ordf Helsingborg

Kerstin Gustafsson (M), ledamot kommunstyr. Båstad

Robin Holmberg (M), oppositionsråd Ängelholm

Peter Johansson (M), oppositionsråd Kristianstad

Lars Johnson (M), oppositionsråd Burlöv

Anders Johnsson (M), oppositionsråd Simrishamn

Péter Kovács (M), kommunstyrelsens ordf Höganäs

Ninnie Lindell (M), oppositionsråd Bjuv

Eva Lindholm (M), gruppledare Hörby

Stefan Lundgren (M), kommunstyrelsens ordf Sjöbo

Carl-Magnus Nilsson (M), gruppledare Osby

Patrik Ottosson (M), gruppledare Bromölla

Anna Palm (M), kommunalråd Höör

Pär Palmgren (M), oppositionsråd Hässleholm

Birgitta Persson (M), kommunalråd Landskrona

Pontus Pålsson (M), gruppledare Åstorp

Olof Röstin (M), kommunalråd Svalöv

Christian Sonesson (M), kommunstyr. ordf Staffanstorp

Patrik Ströbeck (M), kommunstyr. 1:e vice ordf Perstorp

Per-Martin Svensson (M), kommunstyrelsens 1:e vice ordf Tomelilla

Torbjörn Tegnhammar (M), oppositionsråd Malmö

Christer Wallin (M), oppositionsråd Lund

Linda Allansson Wester (M), kommunstyr. ordf Svedala

Carina Wutzler (M), kommunstyrelsens ordf Vellinge

Henrik Wöhlecke (M), kommunalråd Eslöv

Carina Zachau (M), kommunstyrelsens ordf Örkelljunga

Patric Åberg (M), kommunstyrelsens ordf Östra Göinge