(S)katteökning slår mot alla i vår kommun!

tom plånbok

Låt oss vara tydliga – den skatteökning som Catrin Tufvesson och socialdemokraterna nu meddelat att de kommer att lägga fram gäller alla – ingen är undantagen. Inte pensionären, inte den ensamstående föräldern som knappt får det att gå ihop, inte ungdomen som precis lyckats få ett jobb och som sparar för att kunna köpa något eller flytta hemifrån, men inte heller de som har det gott ställt.

Detta är oerhört märkligt med tanke på  deras argumentation när de ändrade ställning till att gå emot deras egen regerings förslag gällande höjning av maxtaket inom hemvården. Socialdemokraterna menade då att de inte ville att pensionärerna ska betala mer. Notera att maxtaket enbart berör de som har råd till det, det berör alltså inte alla– men det gör skatteökningen. Så var det med att inte öka kostnaden för pensionärerna…

Ett antal direktiv kan vi läsa på social media att socialdemokraterna kommer att lägga som förslag för exempelvis ökat byggande. Det är bra, vi håller med om att vi behöver öka byggtakten. Några av direktiven som S föreslår är förresten redan genomförda, vilket kan te sig märkligt att de inte vet. Men låt oss vara tydliga. Kvintetten kommer inte att medverka till ett större monopol av hyresmarknaden i Kävlinge. Vi är överens om att vi vill se fler aktörer – detta är inte en moderat fråga, det är en kvintett-fråga.

Men – för att återgå till (s)kattehöjningsförslaget – ska vi vara riktigt ärliga så blir vi mörkrädda när vi ser hur frågan om ”ni höjer väl inte för pensionärer” besvaras av företrädare för socialdemokraterna med statistik från hur det ser ut med skattesatsen i Sverige – och att snittet ligger på 20,75. Ska vi tolka detta som att socialdemokraterna bara är i början av sin skatteökningsstege? Vad som är tydlig är att de ser våra invånares plånböcker som sin bank. Någon annan betalar? Nej, när det kommer till kommunens skatt är det alltid du som betalar oavsett förutsättningar och inkomst!

Tillsammans med våra samarbetspartier i kvintetten föreslår vi en stark och solid budget utan skatteökning. Vi ser tuffa år framför oss och då är det oerhört viktigt att ha is i magen och se till att ha ordning på ekonomin. Det är lätt att tro att kvintetten inte satsar och ger tillskott till nämnderna – inget kan vara mer fel! Sedan 2014 har de två största nämnderna, nämligen bildning och socialnämnden ökat sin budget med 12% – vilket är mycket när vi talar om budgetar på 800 respektive 400 miljoner kronor. Vi satar på välfärd, omsorg och kärnverksamhet inom ramen av befintlig skattesats.
Resultatet? Vi är Sveriges kvalitetskommun som är näst bäst i landet inom särskilda boende i Sverige, vi erbjuder alla inom hemtjänsten önskad tjänstgöringsgrad, vi förbättrar vår skolranking med 12 placeringar , våra ungdomar har bättre resultat än tidigare. Är vi nöjda? Absolut inte, vi har mycket kvar att jobba med och det gör vi tillsammans.

Annsofie Annsofie Thuresson

Kävlinge positiva till nya hälso och sjukvårdsavtalet

omsorg

Den 10 maj hade socialnämnden möte. En viktigt mötespunkt var det nya förslaget på ett nytt hälso-och-sjukvårdsavtal som Skånes 33 kommuner föreslås skriva med region Skåne. En enig socialnämnd rekommenderar kommunfullmäktige att skriva på avtalet. Detta beslut kommer att komma upp till fullmäktige den 7 juni för slutligt beslut.

Vad är detta egentligen? Kort sagt är det ett basavtal som är en reglering, tydliggörande vad som är kommunens ansvar och vad som är regionens ansvar när det gäller hälso- och sjukvård till våra invånare. Kommunerna har ansvar upp till sjuksköterska-nivå medans regionen har läkarnivå.

Förutom basavtalet är det också ett utvecklingsavtal där kommunen tillsammans med regionen utvecklar nya vårdformer för vissa grupper.
Först ut är våra mest sjuka invånare. Om du är multisjuk eller tillfälligt har behov av stora insatser kommer du i framtiden att kunna välja om du vill ha din vård som idag, dvs. via din vårdcentral och åka in på sjukhus. Eller så kan du välja att skrivas in i den nya vårdformen och då kommer du att vårdas mer i hemmet och läkaren kommer hem till dig istället. Det är kommunens undersköterskor och sjuksköterskor som tar hand om dig dagligdags och sedan regionens läkare som har hand om läkarvården, så mycket som möjligt i ditt hem. Men det är du som avgör vilken vårdform du vill ha, vill du inte vårdas i hemmet så kommer du inte att behöva göra det. Så småningom ska utvecklingsavtalet också innefatta psykiatri och rehabilitering, men det är här vi startar.

Så, varför rekommenderar socialnämnden att vi skriver på detta? Det finns många skäl men det är tre huvudanledningar
1) Det ger våra mest sjuka invånare valmöjligheter, inflytande och påverkan på sin vård. Var vill du vårdas? Hur vill du vårdas? Skriver vi inte på kan vi inte erbjuda de nya vårdformerna.
2) Det ger kommunen påverkansmöjlighet i utförande och utvecklingen. Om vi inte skriver på kan vi inte påverka och se till att det blir på ett sätt som Kävlinge kommun kan arbeta på.
3) Det ger en utveckling och möjlighet för vår personal som nu kan få nya möjligheter till arbetsuppgifter och utbildning.

På socialnämnden hade vi en politiskt enighet. Detta behöver i och för sig inte betyda något eftersom vi ser hur oppositionen gång på gång ändrar sig mellan nämnd, kommunstyrelse och kommunfullmäktige – men kvintetten är överens och därmed kan vi också nu säga att Kävlinge kommer att skriva på.

Annsofie  Annsofie Thuresson

Det är skillnad på pengar och pengar

tom plånbok

Vilken helg vi har haft! Debattinlägget på SvD har verkligen haft genomslag. Över 3500 delningar på SvD och mer än 26000 personer nådda via vår Facebook-sida. Sveriges television, Sydsvenskan, ja inlägget har nått långt i media. Detta är vi oerhört glada för.

Men vi ser också att inlägget väcker frågor hos våra invånare, och detta är det viktigt att besvara. Här har vi samlat de vanligaste frågorna och våra svar. Har du fler frågor så kontakta oss gärna via vår Facebooksida.

Är det bara Kävlinge kommun som har denna situation?
Nej, absolut inte. När vi hade kontakt med övriga skånska kommuner vid årsskiftet var den sammanlagda fordran från de skånska kommunerna på Migrationsverket drygt 1 miljard. Alla skånska kommuner har fordringar och står inför liknande situationer i sin vardag. Vi är förtroendevalda i Kävlinge kommun och valde därför att skriva ett debattinlägg ur vårt perspektiv. De flesta skånska kommunerna hade kunna skriva under.

Är det inte lite magstarkt att Kävlinge klagar som inte tagit emot lika många som andra kommuner?
Kävlinge kommun har haft avtal med Migrationsverket om att ta emot nyanlända vuxna och familjer sedan 2007 och barn/ungdomar sedan 2011. Vi har tagit emot det Migrationsverket har anvisat till oss under denna tiden och det är inget parti som har höjt sin röst och velat öka mottaget.

I höstas blev det en annan historia. I takt med att fler sökte sig till Sverige höjdes rösterna åt olika håll hos olika partier.
Vad som är viktigt att veta är att ett avtal alltid är en lägsta-nivå. När situationer uppstår som i höstas så spelade avtalet för ungdomar ut sin roll och oavsett avtal så fördelades ungdomarna ut enligt fördelningstal. Kävlinge kommun tog emot alla som vi fick fördelat och som hanterade det hela inom de två dygn vi hade på oss. Regelverket som finns för ungdomar/barn är nu samma för vuxna och vi gör vårt bästa att även här ta emot de som blir anvisade till Kävlinge kommun.

När ankomstkommuner som Trelleborg och Malmö bad om hjälp erbjöd vi initialt personal, mat och stöd och så fort vi hittade lokal – transitboende.

Ser vi på mottaget tar vi alltså emot det som vi får anvisat och som Migrationsverket tillsammans med länsstyrelsen ser är vår rimliga del att ta emot. Är detta nog? Där går åsikterna isär åt flera håll. Många tycker det, en del tycker det är för lite, en del tycker det är för mycket.

Moderaternas åsikt? Vi ska göra allt vad vi kan för att hjälpa de som behöver oss. Men vi måste också klara vårt kommunala uppdrag. För integrationens skulle behöver vi placera i vanliga bostäder och inte tillfälliga lösningar, familjehem för ungdomar och vi behöver vara realistiska och framåtriktade. Läs gärna vår rapport och handlingar från vårt årsmöte så ser du hur vi vill arbeta

Varför ska vi låna pengar, ni kan väl höja skatten?
Svaret på om vi kan höja skatten är ett tydligt och klart NEJ. Kävlinge kommun är en välskött kommun där vi har, i många år, haft bra resultat. Dessa resultat använder vi för att investera i exempelvis välfärden. Nya skolor, äldreboende och LSS-boende. Vårt åtagande att ta emot nyanlända påverkar inte vårt resultat, för Migrationsverket står för kostnaden.

Låter det krångligt?
Låt oss, som exempel, säga att du är och äter en fin middag med 10 av dina kompisar. För att göra det enkelt vid betalningen så lägger du ut pengarna och betalar hela middagen, dina kompisar ska givetvis betala sin del, men du lägger som sagt ut pengarna – sammanlagt 5.000 kr.

Påverkar detta vad du tjänar? Nej, du har samma inkomst även om du lägger ut pengar. Påverkar detta din plånbok? Ja, fram till dess du får tillbaka pengarna så är din ekonomi påverkad. Du får kanske fundera på vad du har pengar (likvida medel) att köpa närmsta tiden, och du behöver prioritera, du kan inte både köpa cykeln och byxorna så länge du inte fått tillbaka pengarna.

Månaden efter så visar det sig att det inte var så enkelt att få tillbaka pengarna. ”Jag drack vin, men åt inte förrätt”. ”Men jag drack alkoholfritt”, ja att räkna ut det hela var krångligare än förväntat. Du har fortfarande samma inkomst, men saknar likvida medel. Vad gör du?

Pratar med dina vänner? Givetvis, men du kommer ingenstans. ”Klart du ska få pengar men du måste förstå att det tar tid och vi har mycket att göra och vi tar det efter hand”. Samma svar får vi från Migrationsverket. Ni kan läsa det på SVT. Det är lika svårt för dig att lägga räntefakturor och inkassokrav till dina vänner som det är för oss att göra så till Migrationsverket. Omöjligt? Naturligtvis inte, men kräver tanke och är det värt arbete och administration om det inte ger effekt?

Går till din chef och begär löneökning? Frågan är – behöver du mer pengar per månad? Nej, inte på grund av detta. Är det rimligt att din arbetsgivare blir drabbad? Nej. Lika väl är det inte rimligt att du som invånare ska betala mer i skatt för att kommunen lagt ut pengar som Migrationsverket ska ge oss. Vi har överskott, vi har gott resultat, vi har god verksamhet, men vår plånbok är tom.

Så, du behöver investera i din cykel, men din plånbok är tom. Det som kvarstår är att låna. Antingen ditt kreditkort eller via bank. Du får stå för ränta för att dina vänner krånglar. För du upp detta i diskussionen med dina vänner så låser sig allt helt ”visst, du får lugna dig, du får pengarna när vi har tid och är klara, vi gör så gott vi kan”. Ja, samma som vi i kommunen måste göra nu alltså. Nyttja checkkredit och, beroende på tiden, kanske låna på banken.

Att höja skatten är inte ett alternativ men vi lovar att vi kommer att fortsätta att högljutt berätta hur det är och föra debatten för att påverka. Det är vårt ansvar som politiker oavsett partifärg.

Annsofie  Annsofie Thuresson

Vi är en kommun, inte en bank!

Situationen som kommun-Sverige stod inför 2015 var akut. Varje dag uppstod händelser vi inte kunde förutse och förväntningarna och kraven på oss var på gränsen till orimliga. Vi skulle på två dygn hitta bra  boende till utsatta ungdomar som ofta haft fruktansvärda upplevelser på vägen till ett tryggare liv. Vi skulle leverera utbildning, integrera, agera mamma, pappa, psykolog. Vi fick inte själva bestämma hur många barn och ungdomar som vi rimligtvis kunde ge detta till , nej, vi kunde inte säga nej utan fick arbeta dygnet runt och leverera och precis detta gjorde vi. Oavsett hur många barn och ungdomar som vi fick anvisade till kommunen tog vi emot dem med öppna armar och gjorde allt vad vi kunde. Genom kontrollerna som nu satts upp har vi fått en välbehövlig paus som ger oss och våra nyanlända ungdomarna andrum. Vi kan nu arbeta tillsammans för att nå en bättre framtid för dem.

Vi representerar en kommun. Vårt arbete är framförallt att leverera barnomsorg, skola och hemvård till våra invånare. Vi står inför stora investeringar, mycket med tanke på alla våra nyanlända, men också med tanke på vår åldrande befolkning. Men vi har ett stort problem och det heter Migrationsverket. Förutom att de förväntar sig att vi ska leverera i krissituationer så ska vi tydligen också agera bank. Idag har vi 57 miljoner i fodringar, för varje månad som går så ökar denna fordran med 9 miljoner! Migrationsverket ligger nära ett år efter i sina utbetalningar, alltså före att höstens kaos inträffade.

Vi ställer oss frågan, är det rimligt att vi nu ska behöva låna pengar och betala ränta för att klara våra investeringar eftersom Migrationsverket inte betalar sina skulder? Hur kan staten förvänta sig att vi ska kunna ta emot fler ungdomar eller nyanlända när vi inte kan lita på att vi får ersättning för de insatser som vi gör? Ibland ställer vi oss frågan om utbetalningarna är som Migrationsverkets prognoser, eller förlåt, scenario, något som aldrig stämmer?

När vår-proppen nyligen presenterades fick vi veta att regeringen ger ytterligare pengar till kommunerna för att investera i välfärden efter det höga flyktingmottagandet. Kävlinge kommun får knappt 10 miljoner. Välkommet? Visst kan vi göra nytta av detta, men det hade gjort mer nytta om regeringen såg till att deras verk betalade sina skulder. Vi kräver att Migrationsverket betalar sina skulder precis som alla andra i Sverige behöver göra. Vi är ingen bank, vi är en kommun. Vi ska leverera utbildning och omsorg, inte låna pengar till Migrationsverket utan några som helst garantier.
Vi har en fodrad som vi måste få in, annars kommer vi inte att kunna fortsätta bidra i mottagandet av nyanlända – oavsett vilka bidrag regeringen ger.

 

Pia Almström (M)                                                                 Annsofie Thuresson (M)
Kommunstyrelsens ordförande                                                 Socialnämndens ordförande
Kävlinge kommun                                                                        Kävlinge Kommun

Kävlinge har Sveriges näst bästa särskilda boende!

omsorg

Ja, så kom de officiellt. De öppna jämförelserna som visar på likheter och skillnader mellan kommunerna i Sverige när det kommer till socialtjänsten. Denna gång var det hemvården och särskilda boende vi fick resultatet av. Ska jag vara ärlig så visste jag att det skulle bli bra eftersom jag tillsammans med hemvårdschefen redan i januari fick äran att hålla föredrag inför Sveriges kommuner och Landsting om våra resultat i toppklass.

Vad säger egentligen resultaten? De visar Kävlinge i jämförelse med de övriga 289 kommunerna i landet. Det är en intressant jämförelse. Vad gör vi bra? Var ligger vi sämre till? Vilka kommuner är bättre? Gör de något vi kan lära av? Hur ser det ut på våra enheter, skiljer det sig åt? Varför gör det det? Vad kan vi göra för att se till att alla boende och område i vår kommun har samma höga nivå i omsorgen? Allt detta och lite till använder vi öppna jämförelser till.

Så, toppklass? Ja, när man slår samman alla måtten så visar det sig att Kävlinges kommun särskilda boende hamnar på plats 2 i Sverige. Plats 2! Laholm är den enda kommunen som är bättre sammanlagt. Det är otroligt roligt, speciellt för alla som arbetar – det är deras insatser som speglar sig i resultatet. Är vi nöjda, ja, givetvis är vi tillfälligt nöjda och firar, men imorgon ser vi vidare, analyserar och funderar på vad exempelvis Laholm gör som vi inte gör, och vad kan vi ta efter för idéer?

Ett område där vi dock har en lite större utmaning är hemvården, dvs omvårdnad hemma hos våra kunder i deras hem, inte särskilda boende. Vi når ett bra resultat, men inte samma toppnivå som särskilt boende. Vad är anledningen till detta? En är att underlagen är rapporterade in på annat sätt denna gång. Servicetjänsterna, dvs städ, tvätt och service är inte med. Här vet vi från våra brukarundersökningar att vi har väldigt hög nöjdhet så givetvis påverkar detta resultatet negativt. Men vet du, det tycker jag är bra. Eftersom servicetjänsterna inte var med kan vi nu arbeta fokuserat med hemvården och omsorgen, för nu ser vi att vi behöver få upp nöjdheten.

Vad gör vi? Förutom ovanstående analyser så har vi gjort en riktad satsning det närmaste året på just hemvården. Vi satsar 4.5 miljoner kronor till att anställa fler, att fastanställa timanställda och att erbjuda önskad arbetstid till alla som redan är anställda. Det är en stor satsning som vi hoppas ska öka kvalitén och attraktiviteten inom hemvården. Sedan tidigare har vi satsat på karriärtjänster, specialutbildningar för undersköterskor och förebyggande arbete. Jag är övertygad om att detta kommer att ge resultat och att vi om ett år ser en ökad nöjdhet och att vi kommer i topp även inom hemvården. Ja, det är en utmaning men vi är redo att ta den.

Socialnämnden som helhet i Kävlinge har haft, och har, fortfarande stora utmaningar. Ökade volymer, nya diagnoser, stor inflyttning, mottag av ensamkommande är bara några av de delar som vi sett de senaste åren, och som verkligen ”slog till” förra året. Socialnämnden i Kävlinge har, så som i många andra kommuner, tampats med ett underskott. Ett underskott vi såg redan 2013. Kävlinge har dock gjort annorlunda än andra kommuner. Kommunfullmäktige gick in och sade – vi accepterar att ni går med underskott i ett par år. Ta tiden, analysera, justera och se vad ni kan göra. 2016 vill vi att ni, på verksamheten (inte mottag av ensamkommande ungdomar) har ett resultat på 0. Under denna tid har vi inte fått några extra ram-höjningar, utan bara det som alla nämnder får med priskompensation och volympengar när befolkningen ökar.

Så vad har vi gjort? Vi har vänt och vridit på vad vi gör, hur vi är organiserade, hur vi producerar omvårdnad. Allt med de stora frågorna, gör vi rätt saker, gör vi dem på rätt sätt och gör vi dem så effektivt som möjligt? Det innebär att tidigare beslut måste granskas och ifrågasättas, att all verksamhet måste analyseras. Ger det vad vi önskar för de som är viktigast, våra kunder?

Vi har nu kontroll på nämndens verksamhet, varje månad följer vi nogsamt, på ett sätt vi aldrig tidigare gjort, verksamhetens produktion av omsorg och utveckling. Detta gör att vi snabbt kan se trender, dra slutsatser och justera utan att för den saken göra neddragningar.

Jag är oerhört stolt över att kunna säga att vi nu är i balans, vi prognostiserar ett noll-resultat för 2016, samtidigt som vi har näst högst kvalité i landet. Vi har gått den modiga och rätta vägen. Den enkla vägen hade varit socialdemokraternas ständiga och enda lösning, nämligen att höja skatten. För mer pengar är den enda lösningen. I socialdemokraternas värld kan inte kommunens verksamhet göras effektivare än vad den görs just för stunden. I socialdemokraternas värld kan inte någon annan än kommunen utföra någon form av omsorg. I socialdemokraternas värld är det helt ok att någon annan betalar.

Ja, omsorg är en av de kommunala kärnverksamheterna som skatten ska gå till, men inte utan eftertanke, inte utan utveckling, inte utan kritiskt tänkande, inte utan att våga ta nya vägar och gå framåt. Dina skattepengar ska vi vara rädda om och din plånbok är inte vår bank.

Vi har näst lägst kommunalskatt, är Sveriges kvalitetskommun, vi är i topp i omsorg. Vi visar ett resultat i balans. Vi tar inte den enkla vägen, men den rätta, kvalitativa och effektivaste vägen. För dig som invånare och kund.

Annsofie Annsofie Thuresson

Paviljonger är inte en väg in i samhället

Under förra året fick vårt land ta emot en i princip ohanterlig mängd människor på flykt, varav en del med fullgoda skäl att söka och få skydd och en del utan dessa skäl. Processen går långsamt och frestar på alla samhällsfunktioner. Ett led i processen är från flyktingförläggning till egen bostad i någon form. Som bekant råder det på grund av regleringar stor brist på bostäder och framförallt hyresrätter i vårt land. I vissa kommuner väljer man att bilda områden med “temporära” paviljonger eller lågkvalitetsbyggen för att lösa situationen, detta är en metod som moderaterna i Kävlinge helt tar avstånd ifrån.

Skälen till detta är flera. För det första är vi övertygade om att detta motverkar integration. Om man koncentrerar människor i utanförskap är risken stor att man ökar just utanförskapet.  Det andra skälet är att paviljonglösningar ger undermåliga bostäder med kort livslängd. Risken är stor att de nyttjas långt efter sin livslängd, vilket kommer att leda till förslummade områden som inte på något sätt är önskvärt. Vi behöver få en fördelning av våra nyanlända över hela kommunen. Det tredje skälet att är att läggs stora resurser på att skapa och upprätthålla detaljplaner. Att göra stora avsteg från dessa för en enda grupp är att att håna fastighets- och markägare i de berörda områdena.

 

Vad gör vi och vad vill vi göra?

Vi har medverkat till att en kraftig expansion av hyresrätter har inletts med hundratals lägenheter under färdigställande. Vi har varit frikostiga med bygglov för villor och gjort allt för att förenkla för den som vill bygga. Detta räcker inte på långa vägar då trycket från de som vill bli invånare i kommunen är enormt.

Vi ser ett behov av att det uppförs många nya bostäder i alla dess former; villor, bostadsrätter såväl som hyresrätter. Vi hoppas att kunna få ett politiskt stöd för utbyggnad av alla samhällen i kommunen. Vi ser också en möjlighet i att kommunen aktivt arbetar med att hitta inneboendemöjligheter för våra ensamkommande som komplement till utslussningslägenheter, vilket skulle ge mindre tryck på vårt bostadsbestånd. I takt med att utbudet av bostäder ökar ser vi en möjlighet att frigöra en liten del av beståndet till de som söker skydd från krig och elände. En ökad byggnation gynnar alla våra invånare, från unga som ska flytta hemifrån, till nybildade familjer, nyanlända till våra seniorer som vill ha ett enklare boende.

 

Moderaterna i Kävlinge utvecklar mångfalden och förenklar byggandet i kommunen – för alla våra invånare!

Rita om kartan löser inget

Så kom det, förslaget kring regionsammanslagningen. Regionutredningens indelningskommitté föreslår ”6 jämnstora regioner”, till skillnad från dagens 21 regioner och län.

Regionfördelning

Hur ser det ut för Skåne? Förslaget är att Skåneregionen, som redan idag består av 1.3 miljoner invånare och 33 kommuner, slås samman med Blekinge vilket ökar regionen marginellt invånarmässigt till 1.4 miljoner invånare och 38 kommuner men markant i yta.

Varför kommer detta förslaget fram? Främsta skälet som förs fram är att ”det handlar om att minska antalet administrativa gränser, som ofta spelat ut sin roll”, samt att ”dagens indelning är i grunden orättvis. Vi har tre stora regioner, Stockholm/Gotland, Västra Götaland och Skåne och resten är uppdelat i 18 små län”

Så, minska administrativa och samarbetsgränser? Skåne räknas redan som stor region men ska ändå utökas? Hur kan detta öka effektiviteten i Skåne? Är gränsen mot Blekinge så avgörande? Hur minskar vi den administrativa bördan genom att slås ihop?

Svaret är inget. Det är drygt 20 år sedan vi gjorde sammanslagningen mellan Malmö och Kristianstad län. En sammanslagning som gjorde en stor-region och som har gett samordningseffekter men det tar tid innan vi ser detta.

Att tänka administrativt är helt fel – vi måste tänka funktionellt. Skånes funktionella region är den samtliga skånska kommuner har gått med i nämligen Greater Copenhagen. Vi tänker väster ut, vi tänker söder ut, inte uppåt. Vi tänker funktionellt. Var finns arbetsmarknad? Var finns jämnstora och större samarbetspartner. Var ser vi möjligheter till bättre effektivitet? Svaret till detta idag är Greater Copenhagen, inte regionsammanslagning med Blekinge. Den eventuella administrativa vinsten tillsammans med Blekinge är försvinnande liten till skillnad av vad ett bra samarbete inom Greater Copenhagen ger för vinster för alla skånska invånare.

För Kävlinges del? Vi har tagit ställning. Vi ser ingen anledning att rita om kartan som en administrativ åtgärd. Vi ser oss som en del av samarbetet vi har gått med i. Region Skåne och Köpenhamn.

Annsofie Annsofie Thuresson – Moderaterna i Kävlinges representant i Region Skåne.

Rapport från Kävlingemoderaternas årsmöte

årsmöte 2016-2   årsmötet 2016

Den 7 mars hade Kävlingemoderaterna sitt årsmöte. Ett aktivt, engagerat och debattintensivt möte.

Vi startade med mat och en föreläsning med Fredrik ”Figge” Johansson som berättade om den politiska utvecklingen det senaste året och hans tankar inför framtiden.
Fredrik Johansson ÅR2016

Sedan upptogs mötet och 6 motioner behandlades. Motioner som berörde område som integration, eventstrategi, attraktiviteten kring kustzonen, fritt skolval och en bättre skola.

Alexandra och Nelly, två av våra medlemmar som är aktiva i MSU hade lämnat in en välskriven och bra motion kring en bättre skola. En motion som handlade om integration, elevdemokrati och ohälsa. Moderaterna i Kävlinge ställde oss bakom att vi ska vara skolans röst, mentorer i skolan och en förbättrad elevdemokrati. Mycket av det som framfördes kring ohälsa är mycket bra tankar som vi nu tar med oss in i det fortsatta politiska arbetet. Det är oerhört roligt och berikande att få in dessa motioner från skolungdomar.

En annan motion handlade om integration om nyanlända, som breddades något, men antogs i sin helhet. Här tog Moderaterna i Kävlinge beslut om helheten kring integrationen. Vi tog tydlig ställning mot tillfälliga, låg-kvalitet bygge som exempelvis paviljongboende. Istället vill Moderaterna i Kävlinge se ett ökat byggande, en jämn placering av nyanlända över hela kommunen i permanenta bostäder. Motionen beskrev också en utbildningsmodell, praktik, samarbete och fler kontaktytor.

Vi valde också Moderaterna i Kävlinges styrelse 2016. Johan Ericsson omvaldes som ordförande, Annsofie Thuresson nyvaldes som vice ordförande. Boriana Åberg och Christian Lindblom omvaldes som ledamöter samt Johan Andersson, Patrik Bengtsson och Kjell-Arne Ohlsson nyvaldes som ledamöter. Pia Almström är i sin roll som KSO in-adjungerad i styrelsen. Anders Lindvall, gruppledare och Caroline Kjellander MUF är självskrivna ledamöter.

Vill du veta mer kan du kan läsa motionerna och yttrandena i sin helhet på vår hemsida. Årsmötet var startmötet för vårt politiska utvecklingsarbete. Nästa steg är den 9 april då vi har politiskt forum och kommer ägna dagen åt föreläsning och politiskt utvecklingsarbete.

Moderaterna i Kävlinge lovar fortsatt framgång för hela kommunen.

Annsofie  Annsofie Thuresson

Ökade volymer i hemvården ger ökade utmaningar

gammal ung hand

Vad innebär egentligen ”ökade volymer” i hemvården? Ja, det är två saker som kan bidra. Ett är att antal brukare av hemvården ökar = ökade volymer. Eller så kan det vara så att existerande brukare får ett ökat behov, hen blir sämre och vi så har fler timmar per brukare.

Under hösten hände båda, Kävlinge kommuns hemvård fick både fler brukare och fler timmar per brukare. Att det ska öka har vi kunnat prognostisera, men inte på detta sätt. Vad händer då?  I hemvården i ordinärt boende, dvs. då vi kommer hem och vårdar i hemmet, kan vi och vi anställer fler personer. Vi har också särskilda boende och servicelägenheter i kommunen för de som har mest behov av omvårdnad.

Efter de kraftigt ökade volymerna är det fullt i våra särskilda boende och i våra servicelägenheter, men behovet finns och vi har de som fått bistånd på boende men som vi inte har platser till. Så vad gör vi?

Bygga nytt? Absolut, det är redan planerat. Vi ser både på västra delarna, exempelvis vid Möllebacken, men också Östra delarna där vi ser över hela Kullagården. Det viktiga är att nya byggen blir flexibla och kan anpassas snabbt efter det behov som uppstår. Nämnden vill också införa LOV – Lagen om Valfrihet vilket innebär att andra än kommunen kan komma in och bygga och driva boende. Detta är på gång, men det tar tid, vi kommer inte att se några boende klara förrän 2018.

Kan vi, så länge göra om något till särskilt boende? Ja, det kan vi. Vi har två korttidsavdelningar på Billingshäll. Korttids är ett tillfälligt boende när en av våra invånare har varit på sjukhus och är färdigbehandlad men kan av olika skäl inte flytta hem till sin lägenhet eller hus än. Hen kan då få bo i korttidsboende några dagar och veckor tills hen är så frisk så man kan bo hemma. Vem som bor här och vilka diagnoser de har varierar från dag till dag och vecka till vecka. Men gemensamt är att det är tillfälligt och inte permanent.

Vi anser att det är mer rimligt att de som ska bo särskilt boende eller servicelägenheter är kvar i kommunen och därför så gör vi om korttidsplatserna fram tills vi byggt nytt till särskilt boende. Så hur löser vi korttidsplatserna? Vi köper upp dem. SKL (Sveriges kommuner och Landsting) har en gemensam upphandling som vi har kunnat gå in och använda, men från politiskt håll har vi sagt att vi vill att platserna som köps är kommun-nära, gärna Lund eftersom sjukhuset ligger där. Denna upphandling behövs göras separat och görs just nu. Men fram till den är på plats använder vi oss av lediga platser så nära som möjligt.

Den stora volymökningen har vi inte kunnat förutse eller planera för. Men nu jobbar vi på flera fronter. Vi ska bygga, vi inför LOV, vi gör om korttidsavdelning till särskilt boende och vi köper tillfälligt korttidsplatser utanför kommunen.

Vi är övertygade om att genom att släppa in privata aktörer i framtiden via LOV-systemet så kan vi också säkra ett mer flexibelt och behovsanpassat utbud på såväl särskilt boendeplatser som korttidsplatser.

Annsofie  Annsofie Thuresson

Tre beräkningar = en prognos?

mangfald

Idag har Migrationsverket presenterat en ny prognos för flyktingmottagandet. Eller ja, egentligen tre prognoser, eller ”beräkningsalternativ”. Det högre alternativet ligger på 140.000 personer varav 27.000 ensamkommande. Det lägre alternativet är på hälften, det vill säga 70.000 personer varav 12.000 är ensamkommande. Sedan har Migrationsverket ett mellan-alternativ också för säkerhets skull på 100.000 personer varav 18.000 är ensamkommande barn. Migrationsverket själva säger att det är ”stor osäkerhet” i siffrorna och att de inte längre kan prata om prognoser.

För att få någon form av förståelse för dessa siffror bör man ha med sig förra årets utfall och prognos. När 2015 var klart såg vi att Sverige tagit emot 162.877 personer varav 70.384 varav ensamkommande ungdomar. Rent faktiskt var de så att Migrationsverket i slutet av juli 2015 skrev ner sin prognos för 2015 där man då prognostiserade mottaget för 2015 till mellan 60.000 till 80.000 asylsökande – varav 12.000 var ensamkommande. Vi kan ju alla konstatera att den prognosen inte stämde…. alls, överhuvudtaget.

Ja, ökningen kom andra halvan och var något som vi inte kunde förutse. Men vad innebär det nu för dagens tre beräkningar som kommer från Migrationsverket? Hur mycket kan vi luta oss mot dem nu? Är Migrationsverket rädda för att vara så totalt fel igen så de vågar inte skriva ner prognosen?

En sak vi vet är att regeringen nu har lagt till uppdrag att ta fram ytterligare en ny modell för ”rättvis fördelning av ensamkommande ungdomar”. De fördelningstal som kom i november/december och som ligger till bas för många nya avtal hos kommunerna gäller inte längre utan ska nu räknas om i ytterligare en ny modell som är klar om två månader.

Så, vad innebär detta för oss som kommun? Allt och inget. Vi har inget fördelningstal att luta oss mot, vi har ingen stabil prognos att luta oss emot. Så vad gör vi? Samma sak som vi har gjort under hela hösten och början av 2016 då vi på två dagar tog emot 17 barn – vi arbetar lugnt och systematiskt. Vi ser det ensamkommande barnet och kämpar för att hitta det som är bäst för dem. I första hand familjehem i närområdet (vilket större delen av våra ensamkommande bor i) och i andra hand HVB-hem. Det är de boendeformerna som finns.

De senaste tre veckorna har vi inte fått några anvisningar. Det har gett socialförvaltningen andrum att besöka våra ungdomar och jobba med att förbättra och omplacera. Det behöver vi, ju längre andrum desto bättre, allt för att göra det bästa för de barnen och ungdomarna som kommit hit.

Annsofie Annsofie Thuresson