Snart ett år kvar – tid för reflektion

Snart ett år kvar till valet leder till reflektion från min sida. Har jag och mina kolleger i nämnden åstadkommit det vi bestämde oss för våren 2015 när vi tillsammans drog upp riktlinjerna och initiativen för mig att driva under mandatperioden?

Vårt mål var att våra invånare ska få större valfrihet, högre kvalitet, bättre kontinuitet och ökad trygghet. Så hur långt har vi kommit?

Valfrihet
Genom att ta beslut och införa LOV inom särskilt boende inom hemvården och för daglig verksamhet inom LSS har vi gett friheten till våra äldre att själv bestämma var de ska bo och friheten för våra funktionsnedsatta att välja var de ska arbeta. Vi har också gjort förändringar och utvecklat valfriheten inom servicetjänster.

Vi har konkurrensutsatt gruppbostäder inom LSS och genom att införa ett internt kö-system som möjliggör flytt så har även detta blivit valbart och en större frihet.

Kvalitet
Genom att ta fram tydliga kundlöften inom alla verksamheter vet våra kunder vad de kan förvänta sig av kommunen. Genom täta kvalitetsuppföljningar utvecklas kvalitén i verksamheten och gör att vi kan vara proaktiva och sätta in snabba insatser om något inte når upp till det satta kvalitetsgolvet. Vi fick det bästa kvitto på att detta fungerar 2015 då Kävlinge blev Sveriges kvalitetskommun.

Kontinuitet
Satsningar på karriärtjänster för undersköterskor och nya specialisttjänster har gjort oss till en attraktiv kommun att arbeta i. Vår specifika målstyrning kring exempelvis kontinuitet för brukarna har lett till ett tryggare bemötande. En långtgående delegation låter våra medarbetare både få befogenheterna och ha ansvaret har skapat en kreativ arbetsplats. Tydliggörandet och satsningarna har lett till en nöjdhet och kontinuitet för våra kunder.

Trygghet
Kontinuiteten ger trygghet. Satsningarna på förebyggande arbete har också ökat tryggheten och minska ensamheten hos våra äldre. Måltidsvän är ett bra exempel på detta. Bättre nutrition och sällskap leder till friskare invånare och färre insatser. Även våra satsningar på digital utveckling med nattvakt, digital signering av mediciner och nyckelfria lås bidrar.

Och förutom detta har vi infört resursfördelning baseras på prestation i alla delar i verksamheten där det är möjligt. Vi har gått från ett underskott till en nämnd i balans. Vi har gått från kvartalsvisa prognoser till månatliga nyckeltal som används hela vägen från politiken ut till medarbetarna. Vi talar samma språk och har en genomgripande förståelse för vad vi ska åstadkomma och hur vi ska göra det.

Så har jag och nämnden åstadkommit det vi satte upp 2015?
Att kunna säga att vi har infört valfrihet, att vi har kvalitet, att våra invånare känner sig trygga och detta på ett så effektivt sätt att våra invånare betalar näst lägst skatt i landet. Ja, det har vi gjort!

Med ett ett år kvar har vi fortfarande tid att förbättra – och vi kommer fortsätta arbeta lika fokuserat för att upprätthålla och utveckla verksamheten.

Annsofie Thuresson
Ordförande socialnämnden

”Den som ger sig in i leken får leken tåla” – eller?

”Den som ger sig in i leken, får leken tåla” eller varför inte ”har du tagit på dig de uppdraget så får du stå ut med det”. Det är nog de vanligaste svaren som jag och mina kolleger får när en dialog spårar ur eller när man på socialmedia exempelvis blir uthängd som ”idiot” eller liknande. Jag säger inte att jag är perfekt på något sätt. Jag kan säkert också i hettan av en diskussion vara mindre eftertänksam än vanligt och efteråt tänka – blev detta så bra? Men det är skillnad på det och det som är systematiskt och som i slutändan leder till förakt och att man som fritids- och deltidspolitiker till slut säger ”nej, det räcker, det är inte värt det”.

Låt mig ta som exempel. Du håller ett anförande i talarstolen. Oppositionen vänder sig om och börja prata med varandra istället för att lyssna. Ja, de till och med ställer sig upp och diskuterar med ryggen vänd samtidigt som anförandet sker. Eller, så går en person upp i talarstolen och tilltalar inte den som de vänder sig till med namn eller ens parti utan istället kategoriskt skriker ”hon” eller ”han”. Eller varför inte gå upp och likt en lärare förklara att ”du som är ung, du har fel, se nu på mig, du vet att du har fel”. Detta mina vänner är klassisk härskarteknik.

  • Osynliggöra – det vill säga vända sig om och börja prata om något annat istället för att lyssna
  • Förlöjligande – att framställa personen som oviktig
  • Påförande av skuld och skam – att bli kritiserad att man inte följt informella regler som kanske till och med hittats på i samband med att kritiken framförs.

Här är inte min ”favorit” med – ni vet ”damn if you do, damn if you don’t”. Gör du något är det fel och gör du inget är det fel – ypperligt sätt att se till att man själv alltid har rätt och alla andra alltid har fel. Se bara på senaste tidens presskonferenser från regeringen så får du bra exempel.

Härskarteknik finns, den pågår och är i högsta grad på tapeten inom politiken på riks, region och i vår kommun. Som sagt, har man gett sig in i leken så får man leken tåla – eller måste det vara så?

Politikerföraktet finns också. Istället för att se det positiva med att kommunpolitiker syns och berättar om kommunen så blir responsen ”så du slösar skattepengar” eller ”sänk din jävla lyxlön och pension så vi får mer”. Då känns det faktiskt som att slå huvudet i en vägg.

Som fritidspolitiker har du mötesarvode, i vår kommun på 500 kr, inget annat. Du får inte pension, du får inte mer om mötet varar 1 timme eller 4. För arvodet förväntas du läsa in dig, vara uppdaterad med ärendena, gå på förmöten och givetvis nämndsmötet.

Jag som deltidspolitiker och nämndsordförande har helt rätt ett månadsarvode som ska motsvara det jag förlorar i lön på mitt arbete eftersom det krävs att jag lägger ner en väsentlig del av min arbetstid på politiken. Varken jag eller mina moderata nämndsordförandekolleger har pension via politiken. Snarare skulle jag säga att vi förlorar pension för att vi behöver gå ner i tjänst emellanåt för att klara uppdraget. Om ni inte litar på det jag skriver så kan ni enkelt gå in på www.kavlinge.se och läsa policyn för arvode. Allt är offentligt. Ni kan begära ut mina mail eller varför inte mina kvitton.

Jo, det är faktiskt så. Jag betalar det mesta själv och så gör mina moderata kolleger också. Vi drivs av en vilja att göra det bättre för kommunens invånare. Att få vara med och göra skillnad. Utskällningar och förakt? Det är tyvärr en liten del av uppdraget, men inte en del som jag vill normalisera. Politiker behövs inte höjas till skyarna, men kanske behandlas som vilken person som helst? Med nyfikenhet och respekt – så som jag och mina kolleger möter dig som medborgare.

Annsofie Thuresson
Ordförande socialnämnden

Löser vinsttak välfärdsproblematiken?

Låt oss prata vinster i välfärden – oj, skrev jag verkligen det? Vinster i välfärden…. Detta känsliga och mer och mer aktuella ämne. Grunden ligger i den så kallade Ilmar Reepalu utredningen ”ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78”.

Varför gjordes denna utredning? Jo på regeringskansliets hemsida går att läsa att
”syftet är att säkerhetsställa att offentliga medel används just till de verksamhet de är avsedda för och att eventuellt överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet där de uppstått”.

Ja, utredningen gäller välfärdstjänster, eller ja, inte alla, utan de företag som utför själva vården och omsorgen. De som bygger husen, tillverkar hjälpmedel, utvecklar och leder den tekniska utvecklingen inom vård och omsorg berörs inte alls. Detta trots att det är offentliga medel som upphandlar deras tjänster. Men ja, detta är tydligen fullständigt irrelevant om ni frågar vänstersidan.

Så – hur kom ”ordning och reda i välfärden” att mest handla om vinster i välfärden? Den behandlar mycket mer. Förändring i LOV, förändring i LOU, krav på tillstånd för att ta emot offentliga medel (fortfarande bara om du utövar vård och omsorg, finns inga krav på andra företagare). Det kan vi fundera på, men det naturliga är givetvis för denna retorik och tanke går hem hos alla.

Självklart ska skattemedel användas till kärnverksamhet och välfärd! Det finns inget parti som inte skriver på det. Men frågan för moderaterna är vilken kvalitet vi får ut av skattepengarna och effektiviteten. Detta finns inte med. I utredningen på sid 24 tydliggörs det: ” Utredningen har övervägt alternativ till en sådan reglering, bl.a. att ställa mer detaljerade kvalitetskrav i upphandlingar och att ställa bemanningskrav på utförarna av välfärdsverksamhet. Utredningen bedömer dock att dessa alternativ är svåra att genomföra i praktiken eller har andra betydande nackdelar.”
Alltså – kvalitetskrav är svåra att genomföra i praktiken. Då går vi på det enklare – vinst. Så lanserar vi resonemanget att bara vinsten begränsas så blir allt väl i välfärds-Sverige. Kom igen – är det så enkelt?

Vad säger utredningen kring vinster i välfärden? På sidan 25 kan vi läsa att ”för att offentliga medel i huvudsak ska gå till det som det är avsedda för föreslår utredningen att en juridisk person med tillstånd att ta emot offentliga medel högst får ha ett visst rörelseresultat”. Vad sjutton menas med det? Ja, företaget får helt enkelt ett vinsttak – de får inte ha över en viss vinst.

Men vad är den begränsningen, hur räknas den? Vi läser vidare på sidan 25 ”Begränsningen av hur högt rörelseresultat som ska tillåtas föreslås sättas i relation till det kapital som investerats i rörelseverksamheten, s.k. operativt kapital. Med operativt kapital avses rörelsetillgångar minus rörelseskulder.” Hm, krångligt eller hur? Men detta är det som utredningen menar gör att välfärdens pengar går till det som det är menat, välfärden. Tänk ett steg längre – vilken typ av företag som utför omsorg? Tjänsteföretag – deras stora investering är anställda. Deras investeringsmöjligheter skiljer sig avsevärt från exempelvis byggbolag eller it-bolag. Hela upplägget är designat för att försvåra och omöjliggöra en verksamhet för välfärdsföretagen.

Men hur får en friskola sina medel från kommunen? Hur får ett LOV-företag inom hemtjänsten sina medel från kommunen? Regleras detta utefter företagets resultat? Nej, en friskola får via skolpeng. Den ändras inte oavsett om friskolan går med förlust eller med vinst. LOV-företag får på samma sätt samma summa som kommunen har för att utföra LOV-tjänsten. Summan ändras inte oavsett om företaget går med vinst eller förlust. Så kommunen betalar inte mer eller mindre till företagen för att ett vinsttak sätts. Företagen får samma ersättning som en kommunal verksamhet.

”Jo, men tanken är ju att inte skattemedlen ska skickas till risk-kapitalister utomlands, så stoppas vinsten så finns det inget att skicka”. Nej, självklart ska de inte det! Vet du egentligen hur stora de privata aktörerna är på marknaden? För i retoriken låter det som om de tagit över hela välfärden – nedan är siffror från SCB, öppna jämförelser och svenskt näringsliv:

  • 17% av verksamheten inom välfärdssektorn utförs av privata företag.
  • 93% av de drygt 14 000 vård och omsorgsföretagen har mindre än 20 anställda
  • Privata äldreboende är bättre än de kommunala på 18 av 22 kvalitetsindikatorer enligt socialstyrelsen.
  • IT-branschen ”spenderar” mer skattepengar än hela den privata sjukvårdsbranschen.
  • Byggbranschen bygger för mer skattepengar än utförandet av privat vård, skola och omsorg använder tillsammans.

Det intressanta är i min mening att företagen får samma medel som den kommunala verksamheten och inte bara går runt utan kan uppvisa vinst. Varför kan så få kommuner göra detsamma? Brister kommunens utförande av välfärden borde kanske frågan vara?

Så att skattemedel går till ”riskkapitalister utomlands” är en retorik, inte fakta. Att ”barn säljs på börsen” är retorik, inte fakta.

Fakta är att ett vinsttak kommer att slå undan benen på en mängd småföretagare, de som skapar jobb. Fakta är att istället för att tala om vinsttak så borde utredningen prata om kvalitetsgolv (men det var för komplicerat). Fakta är att underskotten i välfärdssektorn är betydligt mer problematiskt än vinsterna. Men det föreslås inte ett förbud mot förluster.

Så vad blir resultatet om välfärdsutredningen blir verklighet i sin helhet? Realistiskt sett så blir antalet företag färre, jobb går förlorade. Kommunen får ta hela ansvaret, arbetsmarknaden och därmed löneutveckling och valfrihet begränsas för våra pedagoger, undersköterskor, vårdbiträde och sjuksköterskor. Men pengarna stannar inom välfärdssektorn – eller ja, inom kommunen iallafall.

Du vet väl att inom kommunen är det inte något konstigt att omdisponera medel, om så behövs? Mellan exempelvis skola till teknisk, från omsorg till byggnation eller tvärt om? Men det retoriken ”asfalt före omsorg” används inte så flitigt av socialdemokratin. Hur är det ”att säkerhetsställa att offentliga medel används just till de verksamhet de är avsedda för och att eventuellt överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet där de uppstått”?

Jag är djupt oroad, för våra invånare, för våra företagare, för vår välfärd. Hur kan vi ha kommit så långt ifrån kärnan? Hur kan debatten så enkelt flyttas från tillgänglighet, kontinuitet, kvalitet, valfrihet med individen i centrum till att bara vara ha en ”enkel lösning” – förbjud vinsterna. Hur skapar denna retorik en bättre välfärd?

Annsofie Thuresson
Ordförande socialnämnden

Fotbollsmatch eller budgetdebatt?

En budgetdebatt i fullmäktige kan på sitt sätt jämföras med den gamla skrönan om fotboll: ”Fotboll är en enkel sport. 22 man jagar en boll i 90 minuter och sedan vinner alltid Tyskland”

På budgetfullmäktige pratas det i fyra timmar och till sist vinner alltid majoritetens budgetförslag. Detta citat är från förra årets fullmäktige i Sydsvenskan. Ja, om man är fem partier, och har pratat budget sen januari, varför skulle man ändra sig en minut i tolv. Dessutom väljer oppositionspartierna att presentera sitt budgetförslag på sittande möte i fullmäktige. Vi är fem partier som samarbetar, alla har en partigrupp som vi måste ha dialog med. Det är inte genomförbart om man inte får förslagen i god tid. Så, ”Sedan vinner Tyskland” är högst relevant.

Vill ni partier utanför majoriteten få igenom några av era förslag får ni presentera dem i god tid så vi i Kvintetten har möjlighet att diskutera dem.

Socialdemokraterna vill att vi tar fram en ny översiktsplan. Det håller vi redan på med och det vet socialdemokraterna. Vi har redan flera delar klara och vi har dialog med Länsstyrelsen vilka delar vi behöver förnya.

Sverigedemokraterna ville utreda om vi betalar ut ekonomiskt bistånd till personer som befinner sig illegalt i Sverige. Vi kunde berättat att det gör vi inte. Vi betalar ut ekonomiskt bistånd enligt den lagstiftning som finns och inget utöver det.

Det är intressant att höra Rune Sandström (S) säga att man inte vill bygga i de västra kommundelarna. Sen påpekade han att han inte sagt så men tog sig rätten att säga nej, när det inte var bra. Men något ”ja” har ännu inte presenterats. Lödde Öster med äldreboende säger man nej till. I Lödde centrum vill man absolut bevara Folkets Hus men ändå flytta på Zwing It. Norr om Vikhögsvägen är man också negativ. Fler områden finns just nu inte på förslag i Löddeköpinge att säga ja till. Man har också sagt nej till allt i Hofterup. Så det nya badhus i Löddeköpinge som många vill ha lär vänta på sig.

Vi moderater bygger gärna ett badhus i Löddeköpinge, när det finns befolkningsunderlag för det. Men att de västra delarna av kommunen ska växa sätter socialdemokraterna effektivt stopp för.

Rätt till heltid och avskaffande av delade turer är alltid ett hett ämne, något både S och SD hade med i sina direktiv. Här är vi i grunden överens med oppositionen. Rätt till önskad tjänstgöringsgrad finns med i strategin om framtidens hemvård samt i en ny överenskommelse med kommunal. Kartläggning påbörjas inom kort för alla yrkeskategorier. Delade turer? Schemaläggning och val för anställd om den vill ändra arbetsplats under dagen. Så varför inte bifalla? Vi lägger och bifaller inte direktiv på det som redan görs.

När det gäller s-direktiv om miljöchef har vi beslutat att vi inte skall ha just en miljöchef. Vi väljer modellen med myndighetschef, så att vi inte tillsatt miljöchef är helt enligt majoritetens vilja. Detta har dessutom givit utrymme att öka resurserna vad gäller miljöinspektionen. Vi nu är väldigt nära vad vår egen behovsutredning av resurser visar, vilket var det som Länsstyrelsen hade synpunkter på. Närmare än vi var när S hade makten fram till 2006. Så frågan är vill S ha chefer eller inspektörer, vet de ens själva?

SD hade även direktiv om att kommunen ska säkerhetsställa att alla ensamkommande som vi har ansvar för är under 18 år. Så låt oss dyka ner lite i detta ämne. Vi har ansvar för ensamkommande ungdomar även när de fyllt 18 om de fått uppehållstillstånd. SD refererar troligtvis till de ungdomar som fortfarande har asyl. Idag är antalet under 100 vi har ansvar för och hälften blir 18 i år. Migrationsverket skriver systematiskt upp åldrar. Ska vi då spendera skattemedel för något som görs? Eller försvaras detta direktiv på samma sätt som SD föreslagna skattsökning på 75 öre? ”Ett retoriskt grepp, vi vet ju att det inte går igenom”

Det arbetats alltså redan med S och SD direktiven och har gjorts de senaste åren. Inget oppositionsparti hade full finansiering för sina förslag. Kaos och oordning. Det är inte heller något av förslagen som har våra invånare och kunder i fokus. S har utgångspunkt från facken, inte våra invånare.

Värt att notera är att S kategoriskt röstade ner alla kvintettens direktiv. S vill alltså inte utreda möjligheten att skapa en träningssärskola i kommunen, S vill inte utreda hur vi kan minska mikroplasterna, S vill inte se om vi kan få till en busslinje mellan Hofterup och Dösjebro, S vill inte lyfta föreningslivet med ett föreningsarrangemang eller för den delen öka tryggheten hos våra invånare genom nolltolerans mot skadegörelse, policy för kameraövervakning eller fortsatt fokus på rent, snyggt tryggt. Alla direktiv med dig som invånare i fokus.

Så, vad är viktigast för dig som invånare? Ordning och reda? Retoriska grepp? Kaos? Utgångspunkt från facket eller från dig? Om du ser ordning och reda och att du ska vara i centrum – då är moderaterna partiet för dig.

Vill man vara med och spela fotboll och kanske få in ett mål? Då måste man träna och förbereda sig, och låt oss tala klarspråk, presentera sina tankar tidigare än på sittande möte!

Pia Almström                                Boriana Åberg                                  Annsofie Thuresson
KSO                                                     ordf. kommunfullmäktige                 ordf. socialnämnden

Johan Ericsson                            Thomas Lövskog                              Patrik Bengtsson
ordf. tekniska nämnden                 ordf. miljö&byggnadsnämnden       vice ordf. bildningsnämnd

Våra invånare förtjänar det bästa

Med kvintettens budget är jag mycket glad över att kunna konstatera att vi ligger i framkant och fortsätter med utvecklingen och satsningen på en tillgänglig omsorg med hög kvalité där du som invånare själv bestämmer vem som ska stötta dig.

Hemvård
Vi ser redan effekterna av våra politiska beslut. Ett nytt stort särskilt boende med inriktning på sport och spa byggs i skrivande stund i Stationsstaden i Kävlinge. Vi ser över hela den kommunala hemvården och tar ett helhetsgrepp kring utveckling och utökning av korttidsplatser och växelvårdsplatser. I de västra delarna arbetar vi för fullt med kompletterande av de särskilda boendena.

Vårt arbete kring att erbjuda önskad tjänstgöringsgrad för våra anställda fortsätter och en fortsatt fokusering kring omsorg och kärnverksamheten inom kommunen kommer att ske. Det är viktigt att vår personal gör de uppgifter de är utbildade till. I strategin morgondagens hemvård tar vi också nödvändiga steg inom digitalisering och e-hälsa. Något som kommer att vara positivt för såväl invånare som personal.

LSS och Socialpsykiatrin
För LSS kommer våra brukare snart kunna välja arbetsplats inom daglig verksamhet. En självklarhet för oss – naturligtvis ska även funktionsnedsatta kunna välja och byta arbetsgivare under sitt arbetsliv! 2018 är tanken att nästa gruppbostad ska öppna i kommunen och vi ser även över ytterligare behov i lokaler för korttidstillsyn och korttidsvård inom LSS samt behov inom socialpsykiatrin.

Det blir också spännande att se resultatet av direktivet som läggs kring träningssärskola. Hur berör detta socialnämnden? Ja, vi har inom LSS både kompetens, resurser och lokaler som skulle kunna vara till gagn till bildningsnämnden och framförallt till våra elever/brukare. Kanske kan 1+1 bli 3 här?

Individ och familjeomsorg
För individ och familjeomsorgen görs förstärkning på ledningssidan, på att stärka organisationen och på arbetsmiljön. Vår öppenvård arbetar förebyggande med våra barn och ungdomar samt vuxna. Det är en styrka att ha öppenvård på hemmaplan men också samarbete mellan kommuner och region för att kunna erbjuda speciella insatser. Maria mottagningen för unga är ett fint exempel.

Vi gör nu också förändringar för framtiden – arbetsmarknadsenhet och försörjningsstöd går samman så att fokusen för våra invånare blir arbete. Målet är att alla som kan arbeta ska vara självförsörjande. Detta åstadkommer vi med rätt kravställningar, med engagemang och med tydlighet.

Måltidsservice
Inom måltidservice rullar vi nu ut konceptet kring framtidens seniormåltid (som utvecklats på Billingshäll) till alla våra restauranger. Måltidsvän är permanentat och utvecklat och fortsatta satsningar kring hållbarhet och minskat svinn är givet.

Kävlinge kommuns måltidsservice är känd för att vara en av de bästa i Sverige och för mig är maten den bästa förebyggande verksamheten vi kan ha. För att barnen ska må bra och få bättre resultat i skolan, för att våra äldre ska vara friska, trivas och få en gyllene kant på tillvaron – och så är det verkligen i Kävlinge kommun.

Funderingar inför framtiden
Det är för mig centralt att du som invånare kan lita på moderaterna och vad vi säger till våra invånare i Kävlinge kommun. När vi ser socialdemokraternas löftesmaskin som alltid finansieras med skatteökning. Nej, det är klart att 2 öre hit och 20 öre dit inte låter mycket men lägg det samman – då är det väldigt mycket. De skatteökningar som socialdemokraterna ständigt föreslår slår mot de fattigaste i kommunen. Mot den ensamstående mamman som knappt får det att gå ihop, mot fattigpensionären, mot de sjuka och mot de svaga, de som finns i socialnämndens verksamhet. Och vad får du egentligen för skatteökningen? Inte bättre omsorg och välfärd i alla fall.

Moderaterna har med kvintetten lagt en budget utan åtstramningar och med fokus på kärnverksamhet utan att för den sakens skull höja skatten. Det är med dagens förutsättningar fantastiskt att kunna presentera.

Jag är oerhört stolt över socialnämndens personal och deras fantastiska jobb – vi fortsätter nu tillsammans att utveckla omsorgen. Målet? Att fortsatt vara i topp i Sverige. Våra invånare förtjänar det bästa.

Annsofie Thuresson
Ordförande socialnämnden

Pressmeddelande – Offensiv budget för framtiden!

På kommunstyrelsen den 24 maj presenterade kvintetten sin budget och sina direktiv för 2018. En offensiv budget med skapa direktiv. Vill du läsa dem i sin helhet – gå gärna in på vår hemsida.

”Vi har skapat mycket bra förutsättningar och detta speglar sig i en framåtsträvande budget där vi fortsätter våra satsningar för att utveckla kommunen” säger Pia Almström (M)

Under mandatperioden har kvintetten tagit både stora och så steg i satsningen på kommunens framtid. Valfrihet, fossilbränslefri fordonspark, satsning på medborgarkontakt och medborgardialoger, fritt skolval, nybyggd skola och förskola är bara ett axplock. I år görs särskilda satsningar för att bland annat öka tryggheten, på välfärd, på miljö och infrastruktur och föreningslivet. Nämnderna får full kompensation för befolkningsökning, lönerevision och prisökningar. Investeringar budgeteras till drygt 208 miljoner. Kvintetten föreslår dessutom nio direktiv i samband med budget för 2018.

Trygghet & Välfärd
Rent, snyggt och tryggt har varit ett lyckat projekt som gett såväl säkrare cykelvägar som vackra planteringar. Projektet går nu in i sitt sista år – och kvintetten vill se en fortsättning i den ordinarie verksamheten.

”Med kvintettens budget fortsätter vi utvecklingen. Vi vill ta ett särskilt grepp för att minska skadegörelse och öka tryggheten i kommunen. Därför ska handlingsplaner för nolltolerans mot skadegörelse tas fram samt policy för kameraövervakning” fortsätter Pia Almström.

”Trygghet är också att kunna påverka och säkerhetsställa bra boende för våra äldre. Genom lagen om valfrihet för särskilt boende ser vi nu resultat, då ett nytt fint äldreboende i Stationsstaden, klart 2018, som ska drivas av Attendo” berättar Peter Rugarn (KD)

Miljö och Infrastruktur
Budgeten innehåller särskilt avsatta medel för investering i början på cykelväg mellan Hofterup och Dösjebro – tanken är att bygga så långt vi kan i dagsläget redan 2018.

”Vi vill också utreda förutsättningarna för en trafiklinje mellan Hofterup och Dösjebro” säger Nils Nyberg (Mp). ”Vi ser goda förutsättningar för att en annan aktör eller företagare än Skånetrafiken skulle kunna ta ansvaret för denna sträcka”

”Jag är särskilt glad över att vi lägger direktiv om att kartlägga förekomsten av mikroplaster i våra verksamheter” säger Stina Larsson (C). ”Vi begär också förslag för hur vi kan minska spridningen av mikroplasterna.

Föreningsliv
Redan idag är nytt badhus och ny idrottshall planerad. Medborgardialog med föreningar är centralt och just nu arbetas på en övergripande föreningsstrategi.

”Vi föreslår att vi ska tillsammans med föreningarna ta fram ett nytt föreningsarrangemang där vi sammanför och lyfter goda exempel i föreningslivet” säger Carina Ingelsson (L). ”Vi vill att föreningarna uppmärksammas, bra ledare lyfts och goda exempel förs fram”


För ytterligare information kontakta gärna

Pia Almström M 0709-73 91 11

Carina Ingelsson L 0733-73 05 42

Stina Larsson C 0702-99 48 66

Nils Nyberg Mp 0761-27 22 09

Peter Rugarn Kd 0709-52 17 17

Måltidsvän är här för att stanna!

På tisdagens socialnämnd togs enhälligt beslutet om att permanenta måltidsvän. Vad innebär nu detta kanske du tänker?

Jo, måltidsvän är ett projekt som kvintetten tog initiativ till och som har pågått i ett år. Att ”permanenta” innebär att det nu går från projektform till att vara en del av vår förebyggande verksamhet idag och i framtiden, måltidsvännen är alltså här för att stanna!

Måltidsvän innebär att våra äldre, som inte bor på kommunens boende, och som känner sig ensamma och vill ha sällskap när de äter kan höra av sig till kommunen och då får de en måltidsvän. Denne kommer till dem en dag i veckan och antingen går de tillsammans till en av våra restauranger och äter ihop eller så tar måltidsvännen med sig mat och så äter de tillsammans. Måltidsvän är en frivillig person som har anmält sig till kommunen att man vill hjälpa till. Kommunen betalar maten för måltidsvännen och den som vill ha sällskap betalar själv sin mat.

Så, varför tog vi politiskt initiativ kring detta? Ja, det fanns framförallt två huvudanledningar:

1) Mat är en av de bästa förbyggande verksamheterna vi kan ha. Bra mat håller oss alla piggare och friskare. En bra kost minskar fall och olyckor. Måltidsvän gör att vi når personer som ännu inte har så mycket insatser från kommunen.

2) Ensamheten minskar och tryggheten ökar – genom att gemensamt komma till våra restauranger så kommer de också till vår dagverksamhet och träffar andra och får inspiration till att vara med på andra aktiviteter och kommer in i en gemenskap. Om man inte kan gå fysiskt utan måltidsvännen kommer hem med mat så är det samma effekt. Ensamheten minskar, tryggheten ökar och personen i fråga får god mat, gott sällskap och bra mat.

Detta tillsammans ger en högre livskvalitet, ökad folkhälsa, våra äldre mår bättre och behöver därmed ofta lite färre insatser från kommunen.

Bra mat gör skillnad, sällskap gör skillnad och måltidsvän kombinerar detta. Därför permanentar vi nu måltidsvän och detta tillsammans med framtidens seniormåltid, ett annat direktiv från kvintetten, som utvecklar maten på alla våra boende, restauranger och våra ordinära boende gör att Kävlinge kommun ligger i framkant i Sverige för bra mat för våra äldre.

Annsofie Thuresson
Ordförande Socialnämnden

 

Nu tar vi första stegen mot morgondagens hemvård!

Hemvården, äldrevård, seniorvård, ja vad vi nu än väljer att kalla det för, är en central kommunal kärnverksamhet. Det är ett område som står inför förändring – vilka krav kommer våra seniorer att ställa? Vad innebär det nya hälso- och sjukvårdsavtalet och samarbetet med regionen? Hur lockar vi våra ungdomar att utbilda sig till undersköterskor och sjuksköterskor?

För fakta är att vi blir äldre och äldre. Fakta är att färre och färre utbildar sig till omsorgspersonal. Fakta är att förebyggande insatser blir viktigare för att stödja folkhälsan. Fakta är att våra invånare vill ha en större flexibilitet och påverkan på sin situation genom hela livet.

Socialnämnd i mars
På senaste socialnämnden så beslöt vi att skicka ut ett strategidokument om morgondagens hemvård på remiss. Ett dokument som beskriver hur kommunen vill ta sig an dessa utmaningar. På samma nämnd tog vi också ett inriktningsbeslut kring inköp, matdistribution och servicetjänster som är en omställning för att utveckla och ställa om vår verksamhet. Vad innebär detta? Jo en flerstegs-raket som leder till en större valfrihet för våra kunder, en bättre arbetsmiljö för våra anställda, ett bättre sätt att göra inköp och en omställning till kommunal kärnverksamhet för våra anställda.

Bakgrund
Idag har vår hemvård två delar. En hemvård för vård/omsorg och personlig omvårdnad samt en hemservice för städ, tvätt och handling. Hemvården sköter kommunen, hemservice har kommunen tillsammans med sju företag hand om (vi har infört LOV, lagen om valfrihet för servicetjänster). I kommunens hemservice arbetar undersköterskor. Varför? Städa, tvätta och handla kan man väl göra utan att vara utbildad undersköterska? Ja, det kan man, men när vi anställer måste vi säkra att vår personal (som är anställda i kommunen, inte i hemservice) kan arbeta flexibelt om så krävs och då behöver vi ha undersköterskor även här. LOV-företagen behöver inte ha den aspekten eftersom de inte har ansvar för vård och omsorg.

När inköp sker idag så får personal en handskriven lista med inköp av kunden och åker sedan till affär och handlar, packar, bär och kommer tillbaka igen och lämnar varorna till kunden. De som har inköp som bistånd är inte med i affären, utan det är helt vår personal som sköter det. De som har matdistribution får hemlevererat av hemservice kylda matlådor en gång i veckan. Här finns lite flexibilitet och valfrihet.

Vad innebär inriktningsbeslutet för inköp och matdistribution?
Först ställer vi om innehållet i servicetjänsterna. Idag är det som sagt städ, tvätt och handel. Detta ändras till att bara innehålla städ och tvätt. Handel, dvs inköp läggs istället över på hemvården och personlig omvårdnad. Varför? Det kommer jag till om en stund.

Kommunen gör en upphandling där målet är att få en upphandling där både matlådor och livsmedelsbutik/butiker ingår, men också plock, paketering och transport hem till den enskilde kunden. Resultatet? Jo, istället för att vår personal får en handskriven lista och åker iväg och handlar och bär tungt, sätter de sig istället med kunden och med hjälp av en iPad hjälper personalen kunden att göra sina inköp på nätet. Om Elsa vill ha fil, så kan hon då se vilka filer det finns och välja olika. Vår personal kan också stötta och ge råd och tips med vad som är bra mat just för Elsa. Elsa kan också välja att få hem några matlådor, men också köpa frysta varor från butik – det kan ju hända att favoriträtterna finns just där.

Vad är fördelarna? Detta blir inte bara en förbättrad förebyggande verksamhet med råd och stöd, det blir också en trevlig stund för kunden och personalen. Sedan plockar, packar och transporterar ett företag maten och ser till att det kommer hem till kunden. Om Elsa behöver hjälp att packa in maten kommer personal från hemvården och hjälper med detta när leveransen kommer. Vår personal behöver inte längre göra tunga lyft och korta bilresor. Så förbättrad service, bättre arbetsmiljö, större flexibilitet och en trevlig stund vid beställning av varor.

Vad innebär inriktningsbeslutet för servicetjänster?
Idag är det svårt att rekrytera undersköterskor. Inte för att vi inte är attraktiva som arbetsgivare, utan för att få utbildar sig inom omsorg. Vi behöver säkra att vår personal gör det som är kommunal kärnverksamhet, i detta fall vård och omsorg. Inköp flyttas också in inom detta område för vi ser det som personlig omvårdnad och förebyggande verksamhet, inte service. Så kommunalt anställd personal vill vi se arbetar med vård och omsorg. Service som blir städ och tvätt kan företagen som idag är validerade och redan utför service för kommunen göra.

Det innebär alltså att Kävlinge hemservice föreslås gå in i Kävlinge hemvård istället och därmed inte längre kommer att vara valbara när en kund får bistånd på städ och tvätt. Istället kommer de övriga sju företagen att ta hand om detta (eller fler företag, alla företag som uppfyller kraven som vi satt kan validera sig och utföra servicetjänster). Kommunens anställda fokuserar istället på kärnverksamheten, dvs vård och omsorg. Jag förstår att det uppstår frågor så låt mig svara på de vanligaste:

Säger ni upp personal?
Nej, absolut inte, vi säkrar att kommunens personal arbetar med det som de är utbildade till, vård och omsorg. Vi har idag svårt att rekrytera samtidigt har vi utbildad personal som städar och handlar. Det är detta vi här ställer om. Ingen förlorar jobbet på någon nivå, alla arbetar fortfarande inom kommunen och hemvården

Tappar ni inte kontrollen på kvalitén?
Nej, det gör vi inte. Inget ändras i ackreditering och validering.  Vi ställer höga krav på företagen och följer upp dessa krav. Fakta är att våra företagare har en väldigt hög kundnöjdhet. Nämnden har samma ansvar som tidigare för utförande och kvalitet, något vi kontrollerar via brukarundersökningar och i kvalitetsrapporterna. Skillnaden är att kommunen inte utför just dessa tjänster.

Är det problem med hemservice idag?
Nej absolut inte, men vi har problem med rekrytering och vi måste ställa om och fokusera på kärnverksamhet. Något som vi ser som ett naturligt och rätt steg för att säkra kvalitet och utförande för våra invånare

Sammanfattning
Med detta så får vi en omställning för framtiden, för kompetenssäkring, för att öka attraktiviteten som arbetsgivare och som sätter dig som invånare och kund i centrum. Du får en valfrihet och flexibilitet både i inköp och service. Det är detta som är en del i morgondagens hemvård.

Annsofie Thuresson
ordförande socialnämnden

Socialnämndens resa till balans

Den 8 augusti 2013 tog jag över ordförandeskapet i socialnämnden. På mitt första kommunfullmäktige som ordförande fick jag stå ”till svars” för halvårsresultatet och prognosen för socialnämnden – en prognos som visade på ett underskott på nästan 13 mkr (miljoner kronor). Varför? Vad har hänt? Svaret var inte enkelt. Jag hade önskat att jag kunde säga ”det är en sak som hände som inte händer igen” eller ”ja, det är ökade priser” eller ”placeringar ha ökat”. Så var det inte, eller rättare sagt, det var allt, på en gång – så en fullständig korrekt analys kunde jag inte ge.

I det ögonblicket tog kommunfullmäktige det klokaste och modigaste beslutet som jag har varit med om. De gav socialnämnden frist på nästan tre år att komma i balans. Min respons? Jag lovade fullmäktige att socialnämnden skulle vara i balans 2016 – om jag inte klarade det skulle jag vara den första som ödmjukast bad om ramtillskott. Medans de flesta andra politiker, (ja nog alla) hade valåret 2014 som målbild, hade jag ett annat, 2016.

Varför säger jag att detta var det klokaste och modigaste beslutet? Det gav värdefull tid. Tid att analysera, tid att förstå, tid att förändra och tid att se förändringarna verka. Ja, vi ska inte lura oss, vissa partier höll inte med. Kommunfullmäktige har emellanåt varit som en dålig aktion – vem kan ge mest till socialnämnden? Men kloka alliansen och sedermera kvintetten höll i och höll ut. 2013 visade vi till slut underskott med -2,5 mkr. Inte bra men långt ifrån – 13 mkr

Men hur kunde kommunfullmäktige gå med på att en nämnd fick gå med upp till 13 mkr i underskott? Det är definitivt inte många kommuner som hade klarat av att ta detta beslut! Kävlinge kommun var och är fantastiskt skött med en oerhört kompetent politisk ledning i Pia Almström, Johan Ericsson, Thomas Lövskog, Charlotte Lindblad och Leif Skytte (alla ordförande i nämnder och kommunstyrelse 2013). De visade överskott som ledde till att kommunen möte alla ekonomiska mål trots socialnämndens prognos.

Jag satte igång direkt tillsammans med socialnämndens ledamöter. Vi gick igenom processer, rutiner, gjorde organisationsförändringar, tog fram nyckeltal så vi kunde se trender. Höll vi på med kommunal kärnverksamhet eller hade vi också verksamhet som inte var nödvändig? Så långt kom vi till 2014, och när året hade gått hade kvintetten tagit majoriteten i kommunen, jag hade fått förnyat förtroende att leda socialnämnden och resultatet låg på -3,4 mkr.

2015 tog vi politiskt många beslut, LOV-utredning, utredning måltidsvän, förändrade avgifter, införa resursfördelning i alla delar. Men det som tog mest utrymme och tanke var den situation Sverige kom i och som socialnämnden blev en central aktör. De många antalet nyanlända som kom och där vi under hösten tog emot fler per vecka än vad vi hade gjort under alla sammanlagda år tidigare.

Det enda jag visste under den hösten 2015 var att 1) vilket beslut jag och socialnämnden än tar så kommer det att ses som felaktigt. Det fanns inga ”rätta beslut”, bara det som var mest rätt (eller minst fel) för stunden. 2) Jag och nämnden måste göra allt för att stötta personal. Allt från att ständigt vara närvarande, att köpa godiskorgar och tack-kort (kan ses litet men uppskattades) till att kräva att folk gick hem och vilade. Detta var ju inte något som kommunfullmäktige eller nämnden visste om 2013. Till råga på allt ökade volymerna i hemvården rejält – och 2015 landade på ett negativt resultat på 10 mkr (verksamhet – 4mkr och arbetet med ensamkommande – 6mkr).

Trots detta var jag mindre nervös 2016 än 2013. Varför? För vi hade kontroll. Vi visste vad vi behövde jobba på, vilka beslut vi behövde ta. Vi hade koll på trender och framförallt – vi hade fått ihop en förvaltning som jobbar tillsammans. Hade en del problem stöttade de andra. En oerhört viktig resa om något. Tyvärr kantrades 2016 av efterdyningarna från 2015, fortsatt hårt tryck, tidningsrubriker vilket helt ärligt tog energi från både mig och medarbetarna. Men om kommunfullmäktiges ledamöter kunde vara modiga och hålla i så nog sjutton skulle jag och nämnden göra detsamma.

2016 är nu klart. Resultat? Verksamheten visar ett överskott på knappt 3,6 mkr. Arbetet med ensamkommande visar underskott på 875 tkr vilket leder till ett sammanlagt resultat på +2,7 mkr. Medarbetarna gjorde det, förvaltningen gjorde det, vi gjorde det!

Har det kostat? Ser vi på våra brukarundersökningar, öppna jämförelser och KKIK (kommunens kvalitet i korthet) så ser vi att vi stadigvarande håller en mycket hög kvalitet. I många delar har vi ökat under denna tiden. Pengar är inte detsamma som bättre kvalitet kan vi konstatera. Vi arbetar proaktivt och framåtsträvande. Personligen kan jag säga att, ja det har kostat. Energi, frustration, tårar (ja, jag erkänner). Men också vänskap, utveckling och glädje.

Detta är något vi har gjort tillsammans – förvaltning, medarbetare, kunder, kvintetten, socialnämndens ledamöter, moderata gruppen och framförallt ordförandekolleger. Tack för att ni höll i och höll ut. Tack för ni stöttade och lät mig visa att socialnämnden kunde hålla löftet vi gav 2013.

annso-t

Annsofie Thuresson
ordförande socialnämnden

Mat är livskvalitet och en del av morgondagens hemvård

salladsbord Norrehed       Kullagården biff stroganof 15

Varje gång jag besöker våra särskilda boende och restauranger så slår det mig hur viktig maten är. Den inte bara ger näring och ork för dagen, utan triggar minnen, skapar sociala kontakter, ger trygghet och livskvalitet. För mig är maten en lika viktig del för våra äldre som omsorgen och möjligheten att ha egna aktiviteter samt komma ut varje dag.

I början av året så åt jag runt på alla våra offentliga restauranger i Kävlinge och åt även våra matlådor  (#måltidsutmaningen). Detta har jag fortsatt med, men själva #måltidsutmaningen ledde i sin tur till ett politiskt direktiv som togs i enighet över partigränser om att just arbeta med framtidens seniormåltid med ledorden innovation, hållbarhet, valfrihet och individualisering.
Vi satte också tillsammans tre tydliga mål för vår förvaltning:

  • att kunna fortsatt erbjuda våra seniorer en högkvalitativ, hållbar, smakrik och innovativ meny med stor valfrihet under hela dygnet.
  • att nå en ännu högre nöjdhet med maten i våra restauranger – vi ser exempelvis ”öppna jämförelser 2014” som måttstock, men inkluderar även våra brukarenkäter från 2015.
  • att nå topp-3 placeringar i White-guide Senior senast 2018

Utifrån detta fortsätter vi att arbeta med maten, som redan idag är en av de bästa i Sverige. Förvaltningen arbetar med hur (ska vi laga mat hemma hos folk?, ska vi distribuera själva?, ska vi köpa?)  och politiken sätter mål, följer upp och ser till att rätt resurser finns.
Förvaltningen är kreativ och hittar olika vägar till att få valfrihet hela dygnet och ge våra seniorer möjlighet att välja deras favoriter till särskilda tillfälle. Det är så vi ska arbeta med maten – utveckla den, inte avveckla. Det behöver inte kosta mer i resurser och pengar, det kostar engagemang, kärlek och respekt för våra äldre. Något vi har mycket av i förvaltning och i alla våra partier i Kävlinge kommun.

Framtidens seniormåltid är också en del av morgondagens hemvård – ett strategiarbete som är i full gång i Kävlingekommun just nu. Varför? För att kommunfullmäktige satt mål att vi ska vara i topp i Sverige även fortsättningsvis. Då behöver vi vara innovativa, se framåt och tillsammans med dagens och morgondagens seniorer se vad Kävlinge kommun ska ta för steg.

Men det går inte att skriva om mat och framtidens hemvård utan att nämna det som SVT rapporterar om idag – nämligen Trelleborgs ”försök” att på ett demensboende inte servera varm mat på kvällen utan istället låta personalen köpa in exempelvis fil, gröt eller smörgås. Att dra ner på maten är att dra ner på livskvalitén och på det förebyggande arbetet. I Trelleborg tar de (enligt deras hemsida) 2810 kr/månad för ett fullkostabonnemang, dvs all mat under en månad för de som bor på särskilt boende. Detta inkluderar då inte längre varm mat kvällstid på ett av deras demensboende. I Kävlinge är motsvarande summa 2970 kr/månad. För detta får våra boende frukostbuffé, fika, lunch med två alternativ och dessert, varmt kvällsmål samt övriga mål som de behöver för att må bra. Skillnad i avgift? Absolut, men också skillnad i kvalitet och utbud. Se exempelvis menyer på huvudmålen på två av våra boende nedan:

billingshallsmenysarskiltboendev-1-page-001                norrehedsarskiltboendev-1-page-001
billingshallsmenysarskiltboendev-1-1           norrehedsarskiltboendev-1

Vi i Kävlinge kommun kommer fortsätta att satsa på morgondagens hemvård, att satsa på framtidens seniormåltid för att våra äldre ska få det som de förtjänar, ett tryggt härligt liv med livskvalitet.

annso-t

Annsofie Thuresson
Ordförande Socialnämnden