Idag kan vi läsa i både Skånska dagbladet och Sydsvenskan om att socialnämnden 2015 inte gjorde tillsyn på tobak och alkoholförsäljning hos kommunens handlare. Detta framkom i en tillsyn som länsstyrelsen gjorde och på kommande socialnämnd så ska ett yttrande tas till länsstyrelsen.
Låt mig först säga, nej, det är givetvis inte bra att vi inte har gjort denna tillsyn. Det finns ett regelverk att följa och där har vi brustit och så är det.
Men jag vill ändå väcka en tanke och gå lite djupare. Förra året var ett historiskt år i Sverige – och jag tänker närmast på flyktingströmmen som dubblerades mot 2014. I Kävlinge tog vi emot över 100 ensamkommande barn. Barn, som när de blir anvisade till oss, ska vara placerade och ha ett hem inom 48 timmar. För placeringen av våra ensamkommande ungdomar och barn följer vi samma regelverk som för alla andra placerade barn. Utredningen ska ta maximalt 4 månader och var 6 månad ska placeringen följas upp. Det finns inget förenklat eller ”lättare” regelverk här enkom för man är ensamkommande.
Vad innebär det? En kraftig höjning av arbetsbördan på socialförvaltningen och på våra socialsekreterare. Vi har ökat bemanningen men i takt med detta ökade också antalet anvisade ungdomar. Detta är länsstyrelsen ytterst medveten om eftersom de gör anvisningar, fördelningstal och arbetar febrilt med kommunerna för att få fram boende och få igång byggandet.
För mig är prioriteringen solklar. När arbetsbördan stiger på detta sätt så är våra placerade barn och ungdomar (oavsett om de är ensamkommande eller inte) prioriterat över en alkohol och tobakstillsyn hos våra handlare. Att denna tillsyn kommer med 1.5 års mellanrum (den gjordes senast hösten 2014) istället för 1 års mellanrum ser jag som fullständigt acceptabelt med tanke på den situation som socialtjänsten sitter i (ja, länsstyrelsen ser att det ska vara socionomer som gör tillsynen). Jag bara önskar att länsstyrelsen mellan sina enheter också kunde prioritera och sätta det som är akut och nödvändigt först – men det känns just nu bara som en önskan.
För samtidigt som vi ska bygga mer så får vi avslag på detaljplaner (för nära järnväg, för långt ifrån kollektivtrafik, grodor, jordbruksmark, ja det finns många anledningar). Samtidigt som vi ska ta emot och hjälpa alla anvisade så ska vi också prioritera tillsyn av våra handlare. Tänk om länsstyrelsen avdelningar pratat med varandra och sagt prioritet är A i detta akuta läge, och det är det vi ska jobba med och se till att kommunerna jobbar med.
Ja, vi ska följa regelverk och vi kommer att göra tillsyn nu, omgående, men när förutsättningarna ändras så måste vi prioritera. Vi har prioriterat placeringarna framför denna tillsyn. Vad skulle vi annars gjort?
Annsofie