Varför ska skolan och vården i Kävlinge betala för en vänsterregerings experiment?

Varje arbetad timme i Sverige lägger grunden för vår gemensamma välfärd. När fler går till jobbet så kan fler vara med att bidra till att skolan ger alla elever en bra start i livet och att sjukvården kan hålla högsta kvalitet samt komma människor till del när de behöver den.

Trots att Sverige behöver fler som arbetar så går tre av fyra vänsterpartier till val på att vi ska arbeta färre antal timmar. Miljöpartiets, Vänsterpartiets och Feministiskt Initiativs radikala krav på arbetstidsförkortning skapar ett starkt tryck på Stefan Löfven och Socialdemokraterna att fortsätta sin vänstervandring. Det jobbexperiment som en eventuell vänsterregering under Stefan Löfven riskerar att utsätta Sverige och Kävlinge för, kommer i slutändan att betalas av skolan och vården.

Nya beräkningar från Riksdagens utredningstjänst (RUT) visar att en arbetstidsförkortning med fem respektive tio timmar i veckan – som Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ föreslår – riskerar att innebära ett samlat skattebortfall på cirka 155 respektive 310 miljarder kronor. Bara för Kävlinge beräknas skattebortfallet vara mellan 109 och 219 miljoner kronor. Det motsvarar exempelvis kostnaden för 247 och 498 grundskolelärare. Är det dessa som ska betala priset för en vänsterregerings experimenterande?

Sedan alliansregeringen fick väljarnas förtroende 2006 har 250 000 fler personer ett jobb att gå till. Det är bara början. Alliansen vill att än fler ska kunna ha den trygghet som ett jobb innebär och att fler kunna få vara med och bidra till allt vårt gemensamma. Därför har vi satt upp ett ambitiöst mål om att jobben ska bli 350 000 fler så att över fem miljoner människor har ett jobb att gå till 2020.

Det ställer krav på en målinriktad reformpolitik som bygger på stärkta drivkrafter för arbete, att fler företag kan starta och växa och att trösklarna in till arbetsmarknaden fortsätter att sänkas.

Välfärd kan aldrig skapas för att vi arbetar färre timmar!

Framtidens förskola/skola i kävlinge. en valfråga 2014

Det vilar ett stort ansvar på oss alla som på något sätt är delaktiga i barnens utveckling.

Varje enskilt barn måste få rätt stöd i sitt lärande för att känna att det utvecklas och växer som individ.

Jag vill inte tillbaka till en skola som ser som sitt stora mål att alla helst ska vara på samma kunskapsnivå.

Jag ser istället en sammanhållen förskola/skola som utgår från varje barns förutsättningar och som tillsammans med föräldrarna längs hela vägen upp till och med 9:an hjälps åt att fånga upp behoven, som ju ser högst olika ut, och som stöttar alla barn utifrån deras förmåga. Även de barn som har lätt att lära behöver motivation och utmaningar för att utvecklas.

Jag vill inte se en politik som detaljstyr och tror sig veta bäst hur skolan ska fungera och organiseras.

Jag tror mucket mer på att utveckla en dialog mellan politiken och de olika nivåerna i våra verksamheter. Jag har det senaste året haft nöjet att delta i ett SKL-projekt där politiker, lärare, rektorer och personal från förvaltningen deltagit. Detta ger en fantastiskt bra förståelse för våra olika uppdrag och detta möjliggör en ökad kreativitet och öppnar för nya ideér.

Politiker ska ägna sig åt att sätta upp mål, ställa resurser till förfogande följa upp och lita på att vår kompetenta personal klarar sitt uppdrag på bästa möjliga sätt.

Vi måste också se över arbetsbördan, lönepolitiken och dessutom fortsätta att utöka förste lärar tjänsterna och detta även i förskolan.

Vi politiker ska vara nyfikna, frågvisa och ställa krav. Men det är inte det samma som detajstyrning.

Kävlinges förskolor och skolor har utvecklats otroligt positivt och jag hoppas att vi moderater tillsammans med våra alliansvänner får möjlighet att fortsätta vårt arbete att skapa Framtidens skola i Kävlinge för våra barn.

Leif Skytte

Ordförande

Bildningsnämnden

 

 

Åtta år av förbättringar för pensionärerna

Innan alliansregeringen tillträdde 2006 var det många pensionärer som hade det besvärligt. Fastighetsskatten tvingade många att flytta från huset där de bott i många år. De som bodde i attraktiva områden hade det värst. Taxeringsvärdet för en liten villa kunde bli så högt att man även tvingades betala förmögenhetsskatt ovanpå fastighetsskatten trots att man hade en låg pension.

Samtidigt var pensionen hårt beskattad. Det var svårt att få pengarna att räcka till reparation och underhåll av huset och allt annat som pengarna skulle räcka till.
Alliansregeringen lovade förändringar. Fastighetsskatten sänktes ordentligt och förmögenhetsskatten avskaffades.
ROTavdraget infördes för att underlätta underhåll och reparation, man införde möjlighet att välja hemtjänst, och det var möjligt att få skatteavdrag för hjälp med städning, fönsterputsning, gräsklippning och snöskottning.
Samtidigt förbättrades bostadstillägget för pensionärer.

För att kompensera pensionärerna när lågkonjukturen slog till har också alliansregeringen sänkt skatten för pensionärerna med över 16 miljarder. Tack vare det har de svenska pensionärerna klarat sig ganska helskinnade genom lågkonjukturen till skillnad mot stora delar av Europa.
De fattigaste pensionärerna, de med garantipension, har fått en ökad köpkraft under alliansregeringen.
I flera internationella jämförelser ligger Sverige i topp när det gäller att leva som pensionär, det gäller livskvalitet, hälsa och ekonomi.

Allt detta har varit möjligt för att alliansregeringen har fört en politik som resulterat att allt fler människor finns på arbetsmarknaden. Utan en jobbpolitik och ökad tillväxt blir det inga pensionshöjningar. Över 250000 fler människor är i arbete idag.

Allt detta kan raseras om socialdemokraterna vinner valet. Fastighetsskatten och förmögenhetsskatten återinförs. ROT och RUTavdragen tas bort och det blir höjd energiskatt.

Skatten för löntagare och pensionärer kommer att bli lika, men det innebär inte att skatten för pensionärerna sänks, utan skatten för löntagarna höjs.

 

Verkligheten bland kartfantaster

”Tänk dig ett evenemang stort som Vasaloppet med 15 .000 till 20.000 startande per lopp. Detta evenemang äger rum under en vecka, med ett nytt ”lopp” varje dag under 5 dagar. Loppet flyttar varje år till ett helt nytt ställe i Sverige, och drygt 1500 nya funktionärer måste rekryteras varje år. Lägg därtill att loppet flyttar under själva tävlingsveckan till antingen 3 eller 4 olika arenor, i det här fallet arenor i skogen där det oftast saknas infrastruktur för både el, IT, vatten och andra faciliteter så som t.ex. parkeringar.

Evenemanget bygger också upp en helt ny stad eller stadsdel med plats för mer än 10 000 personer, Sveriges största camping med all infrastruktur och faciliteter så som vatten, sophantering och avlopp. Dessutom erbjuds ett utbud av butiker, marknadsstånd, restauranger, underhållning, service och en egen radiokanal. Evenemanget lockar deltagare från drygt 40-talet länder i alla åldrar mellan 0-95 år, på alla nivåer i nästan 150 klasser. Evenemangets namn är O-Ringen.” – Citat –  Patrik Söderqvist – Marknads och kommunikationschef O-ringen.

ors14

Varför skriver jag om detta – jo av två anledningar. I år arrangeras O-ringen i Skåne.  Det innebär att det i år är lättare än någonsin att åka upp och prova på. Orientering är en fantastisk sport. På samma tävling kan elit och nybörjare tävla. På O-ringen är hela världseliten på plats, inklusive de svenska VM-hjältarna som tog fina medaljer i förra veckans VM i Italien, men även min dotter som är 6 år och får räknas som nybörjare är med och springer ”knatte-knat” och ”inskolningsbana”.

Den andra anledningen? I Kävlinge kommun har vi en fantastisk orienteringsklubb som heter OK Silva. De är en av de 26 arrangörsklubbarna i årets O-ring. Silva har ett brett engagemang med en fin barn och ungdomsverksamhet såväl som för vuxna. Det är dessutom en framgångsrik klubb – OK Silva är en del av Skåneslättens orienteringsklubb (SOL) och de har många duktiga orienterare, framförallt på ungdomssidan.

Så passa på och åk upp och prova på! Det är inte varje dag världens bredaste idrottstävling arrangeras i Skåne. Vi önskar också speciellt OK-Silva framgång i arrangemanget och stort lycka till till alla som tävlar – heja, heja!

Replik till artikel i Sydsvenskan 1 juli – ”Skånska bostäder byggs för fel målgrupp”

I Sydsvenskan den 1 juli kan vi läsa en artikel där länsstyrelsen uttalar sig kring byggandet i Skåne där de bland annat säger att ”Skånska bostäder byggs för fel målgrupp” och att ”kommunerna bär ansvaret för bostadsbristen”.
Nedan är replik från de 5Yyes kommunerna

För ett tag sedan påtalade vi, företrädare för fem kommuner i
sydvästra Skåne, att länsstyrelsen agerar stoppkloss när vi vill
bygga bostäder. Vi efterlyste därför en konstruktiv dialog för
att komma tillrätta med problemet, något som
Landshövdingen och en ledande tjänsteman fann vara en god
idé enligt sitt svar till oss. Bra, tyckte förstås vi!
Men, en del glädje tenderar tyvärr vara kortvarig.

På ett
Almedalsseminarium om bostadsfrågan i Skåne lät det
tydligen helt annorlunda och länsstyrelsen i Skåne påtalade
återigen att ansvaret för bostadsbristen helt och hållet är de
skånska kommunernas, som inte använder de planmöjligheter
de har. Vidare så ”exploaterar vi värdefull åkermark”, istället
för att ”förtäta i förorter och städer”. Vi planerar för ”fel”
typer av bostäder och har lämnat över allt makt till
”marknaden”. Våra hus är enformiga och folk flyttar till dem
enbart på grund av brist på alternativ. De långa
handläggningstiderna på länsstyrelsen är heller inga problem –
för länsstyrelsen. Slutligen så är vi kommuner tydligen för
dåliga på att kommunicera med varandra.

Föga förvånande så håller vi inte med i länsstyrelsens
aggressiva kritik. Marknaden, alltså alla blivande husägare
eller hyresgäster, bör enligt oss visst ha makt, då det ju är de
som ska leva och bo i husen. Ett system där man blir tilldelad
bostäder av staten har som bekant prövats och är inget i alla
fall vi i våra kommuner vill börja med. Och varför skulle vi
bygga bostäder som ingen vill bo i? Det är ren
kapitalförstöring och löser inte bristen på bostäder. Vi tycker
inte heller att länsstyrelsen ska ha estetiska synpunkter på
husens eventuella enformighet. Anledningen till att folk söker
sig till oss är knappast brist på alternativ.

Länsstyrelsen tycker
att vi ska förtäta och det är något som vi faktiskt redan gör och
vill fortsätta att göra. Tyvärr stöter våra förtätningsområden
ofta på patrull hos just länsstyrelsen. Dessutom – vi
kommuner kommunicerar visst med varandra! Bland annat om
länsstyrelsens kritik mot oss, men även om många andra
ärenden.
Det är dock så att det finns mark som skulle kunna bebyggas
men där det inte sker. Så är det i alla kommuner. Oftast
handlar det om att ägaren till marken inte vill sälja den. Men
det är ett ganska litet problem. Värre är det med alla de
områden där vi gjort planer, har intresserade byggherrar och
framtida boende – men där länsstyrelsen sätter stopp.

Det var om detta sistnämnda vi önskade en dialog och där vi
också blev lovade en inbjudan till ”en konstruktiv dialog om
fortsatt samarbete” av landshövdingen och hennes tjänsteman.
Tyvärr känns det just nu snarast som mörka moln vilar tungt
över detta löfte.

Kävlinge ligger bra till – fortsatt låg andel med ekonomiskt bistånd

omsorg

Den 18 juni presenterade socialstyrelsen sin rapport om statistik kring ekonomiskt bistånd i Sverige 2013. En mycket intressant läsning.

Varför då? Det ekonomiska biståndets storlek och utveckling visar hur Sverige, regionen och vår kommun mår.
I Sverige är det 4.3% av befolkningen som erhåller ekonomiskt bistånd. I Skåne som helhet är denna siffra högre, 5.1%. Ser vi på Kävinge är siffran dock låg, ”bara” 1.5% erhåller ekonomiskt bistånd i vår kommun. Jag hade gärna sett att siffran varit ännu lägre och det är målet de närmaste fyra åren, men i jämförelse står sig Kävlinge kommun väl. Vi mår bra, bara två kommuner har en lägre andel invånare med ekonomiskt bistånd i Skåne. Det är Lomma följt av Vellinge. Sedan kommer Kävlinge följt av Staffanstorp och Höganäs.

Ser vi över Sverige som helhet så ser vi att den andel som ökar mest är den ensamstående föräldern med barn. En fjärdedel i Sverige med ekonomiskt bistånd är just en ensamstående med barn. Detta för oss in på barnfattigdom och barn som lever i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd. 7% av barnen i Sverige lever i ett hushåll som får ekonomiskt bistånd och 2.7% av barnen lever i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd (dvs över 12 månader).
Ser vi i Kävlinge är antalet barn som lever i långvarigt ekonomiskt bistånd ca 40 stycken.

Så statistiken ser ut som ovan, men vad gör vi åt detta?
Grunden ligger i arbetsmarknadspolitiken. Vi måste skapa möjligheter till arbete för alla, alla behövs. Aktiva arbetsmarknadsåtgärder med lärlingsutbildningar, lägre arbetsgivaravgifter för unga, ROT-RUT, sänka trösklar är bara lite av det som redan är genomfört.
På kommunal nivå har vi ett oehört bra samarbete mellan socialnämnden och lärcentrum (bildningsnämnden) där vi indivuduellt arbetar med de personer som har ekonomiskt bistånd så att de får anpassade lösningar, praktikplatser, hjälp till att söka arbete och så vidare.
När det gäller barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd är givetvis också en förutsättning att föräldrarna får arbete, men fram tills dess har alliansen infört speciella möjligheter att söka ekonomiskt stöd för barnen så att de får möjlighet att delta i idrottsaktiviteter, kulturaktiviteter eller rekreation. Initiativet kommer från regeringen och i Kävlinge har vi utökat detta i åldrar så att alla barn mellan 0-18 år kan få detta efter individuell prövning.

Kävlinge mår bra, och ligger bra till – men vi har fortfarande utmaningar – utmaningar som vi ser och gärna tar oss an! Arbete, individuella lösningar och rätt stöd är nycklen. Låt oss fortsätta på denna väg så vi nästa år kan säga att vi ligger ännu bättre till!