Denna nyhet är mer än 3 år gammal

12 juni, 2014

Mellanlagret i Barsebäck

Bakgrund

Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 9 maj 2014 undanröjt mark- och miljödomstolens dom (innefattande även länsstyrelsens och nämndens beslut). Ärendet gällde kommunens  avslag på ansökan om bygglov för lagerbyggnad för mellanlagring av kärntekniskt avfall. Detta inom Vb-område i detaljplanen.

Avfallet består av interndelar från kärnkraftverkets reaktorer. Interndelarna skall delas och placeras i speciella behållare. Dessa behållare skall sedan lagras i ett strålskyddat mellanlager nere vid verkets hamn. När slutförvaret SFR vid Forsmark är utbyggt kommer avfallet förflyttas dit. Detta lager beräknas nu vara byggt till 2025. Dock har det flyttats fram flera år sedan denna diskussion startade.

När SFR är färdigt kommer dessutom reaktortankarna flyttas var för sig intakta upp till slutförvaret. Först därefter kan den egentliga rivningen av reaktorbyggnaderna och kringliggande byggnader ta vid och marken återställas samt friklassas.

Enligt Eon förkortas nermonteringen med 6 månader genom att använda detta mellanlager. Eon har dock utökat det senare till en tidsvinst på mellan 6 månader till strax under 2 år.

Ytterligare en anledning enligt Eon är att just nu finns den kompetens som behövs för den interna nermonteringen. Om några år när Tyskland är i fullgång med rivningar (om det genomförs) kommer denna kompetens vara en bristvara och därför betydligt dyrare för Eon.

Hanteringen av bygglovet

Sett ur ett bygglovssammanhang bedömde miljö- och byggnadsnämnden inte att nuvarande detaljplan var förenlig med ett mellanlager av kärntekniskt avfall. Ärendet överklagades till länsstyrelsen som gick på Kävlinges linje och likaså mark- och miljödomstolen. Sökande överklagade ännu en gång till mark- och miljööverdomstolen. På väldigt kort tid hanterade mark- och miljööverdomstolen ärendet och hävde tidigare utslag, och återförvisade ärendet till Kävlinge kommun.  Domen är förvånansvärt tunn, men tydlig.

Kritik har framförts från Eon om den initialt långa handläggningstiden av det första ärendet. Jag kan dock tycka att ett mellanlager för kärntekniskt avfall kan förtjäna lite mer tid än exempelvis en sockerlada. Verket stängdes ju trots allt helt 2005 och att det skulle rivas har varit känt längre än så.

Kommunens inställning

Gång på gång under Barsebäcks livstid har kommunen körts över och förtroendet mellan kommunledningen och Barsebäcksverket / Eon är tyvärr väldigt lågt. Även under den dialog om mellanlagret som båda parter sökt har kommunen fått olika besked.

Vad gäller tomten som sådan skulle den återställas och Eon sedan lämna området. I Eons svar på den fördjupade översiktsplanen över kustzonen utpekas dock området som viktigt för framtida el produktion, exempelvis en landbaserad vindkraftspark.

Likaså skickade man dagarna innan ett planerat möte om  mellanlagret in ett nytt bygglov på ett mellanlager. Detta trots tidigare utfästelser om att lösa situationen tillsammans.

Kommunens hållning är att vi inte vill ge ett permanent bygglov. Dels för att det inte följde detaljplanen, men också på grund av  följande skäl …

  • Det rör sig om en mycket lång tid och mycket kan hända. Mellanlagret är betydligt större än nödvändigt och under de kommande 15-20 åren kanske något parti vill tidigarelägga avvecklingen av andra kärnreaktorer i Sverige och ett behov av mellanlagring uppstår.
  • Utökningen av SFR har en väldigt lång väg kvar innan det blir verklighet. Även här kanske den politiska verkligheten ritas om radikalt i höstens val.
  • Barsebäck avvecklades i förtid. De pengar som fonderas av varje såld kwh kärnkraftsproducerad el för rivningen av Barsebäck är därför mindre än tänkt. Finns det tillräckligt med finansiering för en avveckling av alla delar?

Om ett mellanlager verkligen behövs anser kommunen, och har hela tiden ansett, att det varit mycket bättre med ett tillfälligt bygglov. Ett tillfälligt bygglov speglar också mer tydligt förväntningarna i miljödomen.

Tillfälliga bygglov kan dock bara ges 5+5 år. F.o.m juli i år dock 10 + 5 år. Eon anser att 10 år inte ger någon marginal. En annan möjlighet är att ändra detaljplanen och tillfälligt tillåta kärnteknisk verksamhet och på den detaljplanen ge ett bygglov. Detta hade kunnat ge Eon  ett bygglov för 10, 15 eller även 20 år. Detta hade i sin tur gett kommunen en framtida möjlighet och större trygghet. Om Eon hade accepterat denna kan man anta att bygget redan hade varit i gång.

Av någon okänd anledning kan inte Eon alls tänka sig detta, utan kräver tvunget ett permanent bygglov på sin mark för ett mellanlager för kärntekniskt avfall.

Ta ställning och dela artikeln