Hela kommunen behöver växa!

Vår vision är att Kävlinge kommun ska vara den bästa kommunen man kan leva, bo och verka i – i alla delar av livet.

Framtidstro är en grundläggande inställning för att det ska ske någon utveckling. Vi Kävlingemoderater tror på Kävlinge kommun och ser stor potential för kommunen att utvecklas.

Redan idag har vi många verksamheter och områden inom kommunen där vi befinner oss bland de allra bästa i landet. För att vi ska kunna fortsätta vara med där och hamna där på ytterligare områden krävs att kommunen blir större, att befolkningen ökar.

En ökad befolkning i sig är inte ett självändamål men en förutsättning för att kunna förbättra den kommunala servicen. Utan en positiv befolkningsutveckling kommer vi inte att kunna bibehålla den nivå vi har idag.

Nya kommuninvånare innebär mer skatteintäkter. Ja, nya kommuninvånare innebär naturligtvis också utgifter men nettot är positivt för kommunen. För varje ny genomsnittsinvånare blir det pengar ”över” – pengar som kan användas för att förbättra den kommunala servicen för alla, gamla som nya kommuninvånare, unga som äldre.

En förutsättning är att det byggs nya bostäder; fler villor, radhus, hyresrätter och bostadsrätter. Nya invånare måste ha någonstans att bo.

Detta är alla politiska partier i kommunen överens om. När det kommer till praktik och var man ska bygga är samsynen inte lika stor. Centern och Miljöpartiet säger blankt nej till att bygga på jordbruksmark. Socialdemokraterna säger nej till bostäder på gamla kärnkraftsområdet för att det kommer att vara för dyrt för deras väljare att bo där. Miljöpartiet säger nej till att bygga på en industritomt i Lilla Harrie för att det inte finns kollektivtrafik. Socialdemokraterna säger nej till att bygga i gamla folkets park i Lödde för att de vill bevara Folkets hus. Så håller det på och resultatet är att det i praktiken inte finns någon plats att bygga på i de västra delarna.

Trots att socialdemokraterna gärna låter påskina att de är positiva till att det byggs säger de allt som oftast nej i Miljö och Byggnadsnämnden till enskilda personer önskemål om att bygga på sin mark. Kävlingemoderaterna ser till din frihet. Vill du bygga på din mark ska du få göra det.

Om vi inte bygger i de västra delarna kommer vi inte att kunna få till nya skolor, nya äldreboende eller för den delen få ett befolkningsunderlag tillräckligt för simhall även i de västra delarna.

Med de utbyggnadsplaner som finns idag kommer de östra delarna att öka tio gånger mer än de västra. Fortsätter detta kommer Löddeköpinge att bli en förort till Kävlinge. Så vill inte vi Moderater ha det.

Vi vänder inte kappan efter vinden eller låter ideologiska skygglappar stoppa utvecklingen. Hela kommunen ska växa och du ska vara säker i att du har din frihet att skapa det du vill på din egen mark. Vare sig det är ett äldreboende på Lödde Öster, en eko-villa i Hofterup eller hyresrätter i Lödde centrum.

 

                                                 

Pia Almström                                                     Johan Ericsson
KSO                                                                     Ordf. Tekniska nämnden

                                                  

Thomas Lövskog                                                 Annsofie Thuresson
Ordf Miljö&Byggnadsnämnden                             Ordf. Socialnämnden

Vi kräver (s)var!

Den kända (s)logan ”alla ska med” börjar bli mer än lite skamfilad. Att sälja lotter är en sak. Att sälja på kredit till redan skuldsatta personer och driva dem till kronofogden är en annan.

Att retoriskt prata om att man säljer äldre och barn på börsen och därför vill stoppa vinstjakten på hårt arbetande företagare samtidigt som man själv nyttjar utsatta i samhället är skamligt. (läs gärna Sydsvenskans ledare från 5 september)

I Kävlinge kommun är det 24 personer som drivits till kronofogden på grund av socialdemokraterna (Här kan du se listan från Kronofogden som Oliver Rosengren, Växjö begärt ut: kronofogden-lotteri_lc3a4n_kommun)

Vi kräver svar från Catrin Tufvesson och socialdemokraterna i Kävlinge. Under devisen ”alla ska med” – till vaddå? Till utanförskap och skuldsättning? Till kronofogden? Hur kommer socialdemokraterna i Kävlinge att ersätta dessa personer? Hur kan ni rakryggat sätta redan skuldsatta personer i denna situation?

Pia Almström
Ordförande kommunstyrelsen – Kävlinge

Johan Ericsson
Ordförande Kävlingemoderaterna

Annsofie Thuresson
Ordförande Socialnämnden – Kävlinge

Snart ett år kvar – tid för reflektion

Snart ett år kvar till valet leder till reflektion från min sida. Har jag och mina kolleger i nämnden åstadkommit det vi bestämde oss för våren 2015 när vi tillsammans drog upp riktlinjerna och initiativen för mig att driva under mandatperioden?

Vårt mål var att våra invånare ska få större valfrihet, högre kvalitet, bättre kontinuitet och ökad trygghet. Så hur långt har vi kommit?

Valfrihet
Genom att ta beslut och införa LOV inom särskilt boende inom hemvården och för daglig verksamhet inom LSS har vi gett friheten till våra äldre att själv bestämma var de ska bo och friheten för våra funktionsnedsatta att välja var de ska arbeta. Vi har också gjort förändringar och utvecklat valfriheten inom servicetjänster.

Vi har konkurrensutsatt gruppbostäder inom LSS och genom att införa ett internt kö-system som möjliggör flytt så har även detta blivit valbart och en större frihet.

Kvalitet
Genom att ta fram tydliga kundlöften inom alla verksamheter vet våra kunder vad de kan förvänta sig av kommunen. Genom täta kvalitetsuppföljningar utvecklas kvalitén i verksamheten och gör att vi kan vara proaktiva och sätta in snabba insatser om något inte når upp till det satta kvalitetsgolvet. Vi fick det bästa kvitto på att detta fungerar 2015 då Kävlinge blev Sveriges kvalitetskommun.

Kontinuitet
Satsningar på karriärtjänster för undersköterskor och nya specialisttjänster har gjort oss till en attraktiv kommun att arbeta i. Vår specifika målstyrning kring exempelvis kontinuitet för brukarna har lett till ett tryggare bemötande. En långtgående delegation låter våra medarbetare både få befogenheterna och ha ansvaret har skapat en kreativ arbetsplats. Tydliggörandet och satsningarna har lett till en nöjdhet och kontinuitet för våra kunder.

Trygghet
Kontinuiteten ger trygghet. Satsningarna på förebyggande arbete har också ökat tryggheten och minska ensamheten hos våra äldre. Måltidsvän är ett bra exempel på detta. Bättre nutrition och sällskap leder till friskare invånare och färre insatser. Även våra satsningar på digital utveckling med nattvakt, digital signering av mediciner och nyckelfria lås bidrar.

Och förutom detta har vi infört resursfördelning baseras på prestation i alla delar i verksamheten där det är möjligt. Vi har gått från ett underskott till en nämnd i balans. Vi har gått från kvartalsvisa prognoser till månatliga nyckeltal som används hela vägen från politiken ut till medarbetarna. Vi talar samma språk och har en genomgripande förståelse för vad vi ska åstadkomma och hur vi ska göra det.

Så har jag och nämnden åstadkommit det vi satte upp 2015?
Att kunna säga att vi har infört valfrihet, att vi har kvalitet, att våra invånare känner sig trygga och detta på ett så effektivt sätt att våra invånare betalar näst lägst skatt i landet. Ja, det har vi gjort!

Med ett ett år kvar har vi fortfarande tid att förbättra – och vi kommer fortsätta arbeta lika fokuserat för att upprätthålla och utveckla verksamheten.

Annsofie Thuresson
Ordförande socialnämnden

”Den som ger sig in i leken får leken tåla” – eller?

”Den som ger sig in i leken, får leken tåla” eller varför inte ”har du tagit på dig de uppdraget så får du stå ut med det”. Det är nog de vanligaste svaren som jag och mina kolleger får när en dialog spårar ur eller när man på socialmedia exempelvis blir uthängd som ”idiot” eller liknande. Jag säger inte att jag är perfekt på något sätt. Jag kan säkert också i hettan av en diskussion vara mindre eftertänksam än vanligt och efteråt tänka – blev detta så bra? Men det är skillnad på det och det som är systematiskt och som i slutändan leder till förakt och att man som fritids- och deltidspolitiker till slut säger ”nej, det räcker, det är inte värt det”.

Låt mig ta som exempel. Du håller ett anförande i talarstolen. Oppositionen vänder sig om och börja prata med varandra istället för att lyssna. Ja, de till och med ställer sig upp och diskuterar med ryggen vänd samtidigt som anförandet sker. Eller, så går en person upp i talarstolen och tilltalar inte den som de vänder sig till med namn eller ens parti utan istället kategoriskt skriker ”hon” eller ”han”. Eller varför inte gå upp och likt en lärare förklara att ”du som är ung, du har fel, se nu på mig, du vet att du har fel”. Detta mina vänner är klassisk härskarteknik.

  • Osynliggöra – det vill säga vända sig om och börja prata om något annat istället för att lyssna
  • Förlöjligande – att framställa personen som oviktig
  • Påförande av skuld och skam – att bli kritiserad att man inte följt informella regler som kanske till och med hittats på i samband med att kritiken framförs.

Här är inte min ”favorit” med – ni vet ”damn if you do, damn if you don’t”. Gör du något är det fel och gör du inget är det fel – ypperligt sätt att se till att man själv alltid har rätt och alla andra alltid har fel. Se bara på senaste tidens presskonferenser från regeringen så får du bra exempel.

Härskarteknik finns, den pågår och är i högsta grad på tapeten inom politiken på riks, region och i vår kommun. Som sagt, har man gett sig in i leken så får man leken tåla – eller måste det vara så?

Politikerföraktet finns också. Istället för att se det positiva med att kommunpolitiker syns och berättar om kommunen så blir responsen ”så du slösar skattepengar” eller ”sänk din jävla lyxlön och pension så vi får mer”. Då känns det faktiskt som att slå huvudet i en vägg.

Som fritidspolitiker har du mötesarvode, i vår kommun på 500 kr, inget annat. Du får inte pension, du får inte mer om mötet varar 1 timme eller 4. För arvodet förväntas du läsa in dig, vara uppdaterad med ärendena, gå på förmöten och givetvis nämndsmötet.

Jag som deltidspolitiker och nämndsordförande har helt rätt ett månadsarvode som ska motsvara det jag förlorar i lön på mitt arbete eftersom det krävs att jag lägger ner en väsentlig del av min arbetstid på politiken. Varken jag eller mina moderata nämndsordförandekolleger har pension via politiken. Snarare skulle jag säga att vi förlorar pension för att vi behöver gå ner i tjänst emellanåt för att klara uppdraget. Om ni inte litar på det jag skriver så kan ni enkelt gå in på www.kavlinge.se och läsa policyn för arvode. Allt är offentligt. Ni kan begära ut mina mail eller varför inte mina kvitton.

Jo, det är faktiskt så. Jag betalar det mesta själv och så gör mina moderata kolleger också. Vi drivs av en vilja att göra det bättre för kommunens invånare. Att få vara med och göra skillnad. Utskällningar och förakt? Det är tyvärr en liten del av uppdraget, men inte en del som jag vill normalisera. Politiker behövs inte höjas till skyarna, men kanske behandlas som vilken person som helst? Med nyfikenhet och respekt – så som jag och mina kolleger möter dig som medborgare.

Annsofie Thuresson
Ordförande socialnämnden

Står bakom moderaternas linje att misstroendeförklaring kvarstår.

Självklart kvarstår misstroendet mot Hultqvist. Allt annat vore ju märkligt. Hans agerande eller ickeagerande har ju inte ändrats bara för att två av hans kollegor har fått lämna sina uppdrag.

Peter Hultqvist har inte informerat riksdagen eller ens sin chef, statsministern, om de allvarliga brister på Transportstyrelsen som han fått kännedom om. Detta är naturligtvis helt oförsvarligt. Om jag som ordförande i tekniska i Kävlinge inte skulle informera min politiske chef, kommunalrådet Pia Almström, om något motsvarande på kommunal nivå skulle det troligen inte vara oppositionen som skulle kräva min avgång utan just kommunalrådet.

Det blir därför väldigt märkligt då Stefan Löfven inte bara behåller Hultqvist som minister utan dessutom försvarar honom och kallar Alliansens och Sverigedemokraternas misstroendeförklaring mot Hultqvist för oseriös.

Jag står bakom moderaternas linje kring att misstroendeförklaringen kvarstår och hoppas samtidigt att övriga partier står fast vid denna när riksdagen samlas nästa gång. Under förutsättning det inte dyker upp några alldeles oväntade omständigheter fram tills dess. Allt annat skulle vara oseriöst. Förtroendet för Hultqvist ökar inte som resultat av att två av hans ministerkolleger har fått sparken.

Johan Ericsson
Ordförande Kävlingemoderaterna
Ordförande teknisk nämnd

Oppositionen måste agera

Dagens besked från en enig Allians om misstroendeförklaring mot ministrarna Anna Johansson, Anders Ygeman och Peter Hultkvist är rätt och riktig. Dessa ministrar har grovt brustit i sin ämbetsutövning och sitt ansvar och därför måste riksdagen agera.
”All makt utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare” står det i Regeringsformen. Inom 10 dagar från det att misstroendeförklaringen lämnas in kommer talmannen att kalla riksdagen till ett extra sammanträde vilket betyder att riksdagsledamöterna måste bege sig till Stockholm, oavsett var de befinner sig.
Votering kommer att ske och allt tyder på att en majoritet kommer att ställa sig bakom misstroendeförklaringen. Vad som händer därefter beror på hur Stefan Löfvén väljer att agera, men åtminstone måste de tre aktuella ministrarna avgå.

Riksdagens uppgift är att kontrollera regeringen. Statsministern har själv kallat det inträffade för haveri, och påtalat de risker som såväl Sverige som nation som enskilda människor kan ha varit utsatta för. Att i det läget inte ta någon som helst politiskt ansvar är respektlöst och nonchalant mot såväl Riskdagen som mot hela det svenska folket. Då måste oppositionen agera, och därför har Alliansen i dag valt att väcka misstroendeförklaring mot de tre huvudansvariga Statsråden.

Boriana Åberg
Riksdagsledamot M
Kommunfullmäktiges ordförande

Löser vinsttak välfärdsproblematiken?

Låt oss prata vinster i välfärden – oj, skrev jag verkligen det? Vinster i välfärden…. Detta känsliga och mer och mer aktuella ämne. Grunden ligger i den så kallade Ilmar Reepalu utredningen ”ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78”.

Varför gjordes denna utredning? Jo på regeringskansliets hemsida går att läsa att
”syftet är att säkerhetsställa att offentliga medel används just till de verksamhet de är avsedda för och att eventuellt överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet där de uppstått”.

Ja, utredningen gäller välfärdstjänster, eller ja, inte alla, utan de företag som utför själva vården och omsorgen. De som bygger husen, tillverkar hjälpmedel, utvecklar och leder den tekniska utvecklingen inom vård och omsorg berörs inte alls. Detta trots att det är offentliga medel som upphandlar deras tjänster. Men ja, detta är tydligen fullständigt irrelevant om ni frågar vänstersidan.

Så – hur kom ”ordning och reda i välfärden” att mest handla om vinster i välfärden? Den behandlar mycket mer. Förändring i LOV, förändring i LOU, krav på tillstånd för att ta emot offentliga medel (fortfarande bara om du utövar vård och omsorg, finns inga krav på andra företagare). Det kan vi fundera på, men det naturliga är givetvis för denna retorik och tanke går hem hos alla.

Självklart ska skattemedel användas till kärnverksamhet och välfärd! Det finns inget parti som inte skriver på det. Men frågan för moderaterna är vilken kvalitet vi får ut av skattepengarna och effektiviteten. Detta finns inte med. I utredningen på sid 24 tydliggörs det: ” Utredningen har övervägt alternativ till en sådan reglering, bl.a. att ställa mer detaljerade kvalitetskrav i upphandlingar och att ställa bemanningskrav på utförarna av välfärdsverksamhet. Utredningen bedömer dock att dessa alternativ är svåra att genomföra i praktiken eller har andra betydande nackdelar.”
Alltså – kvalitetskrav är svåra att genomföra i praktiken. Då går vi på det enklare – vinst. Så lanserar vi resonemanget att bara vinsten begränsas så blir allt väl i välfärds-Sverige. Kom igen – är det så enkelt?

Vad säger utredningen kring vinster i välfärden? På sidan 25 kan vi läsa att ”för att offentliga medel i huvudsak ska gå till det som det är avsedda för föreslår utredningen att en juridisk person med tillstånd att ta emot offentliga medel högst får ha ett visst rörelseresultat”. Vad sjutton menas med det? Ja, företaget får helt enkelt ett vinsttak – de får inte ha över en viss vinst.

Men vad är den begränsningen, hur räknas den? Vi läser vidare på sidan 25 ”Begränsningen av hur högt rörelseresultat som ska tillåtas föreslås sättas i relation till det kapital som investerats i rörelseverksamheten, s.k. operativt kapital. Med operativt kapital avses rörelsetillgångar minus rörelseskulder.” Hm, krångligt eller hur? Men detta är det som utredningen menar gör att välfärdens pengar går till det som det är menat, välfärden. Tänk ett steg längre – vilken typ av företag som utför omsorg? Tjänsteföretag – deras stora investering är anställda. Deras investeringsmöjligheter skiljer sig avsevärt från exempelvis byggbolag eller it-bolag. Hela upplägget är designat för att försvåra och omöjliggöra en verksamhet för välfärdsföretagen.

Men hur får en friskola sina medel från kommunen? Hur får ett LOV-företag inom hemtjänsten sina medel från kommunen? Regleras detta utefter företagets resultat? Nej, en friskola får via skolpeng. Den ändras inte oavsett om friskolan går med förlust eller med vinst. LOV-företag får på samma sätt samma summa som kommunen har för att utföra LOV-tjänsten. Summan ändras inte oavsett om företaget går med vinst eller förlust. Så kommunen betalar inte mer eller mindre till företagen för att ett vinsttak sätts. Företagen får samma ersättning som en kommunal verksamhet.

”Jo, men tanken är ju att inte skattemedlen ska skickas till risk-kapitalister utomlands, så stoppas vinsten så finns det inget att skicka”. Nej, självklart ska de inte det! Vet du egentligen hur stora de privata aktörerna är på marknaden? För i retoriken låter det som om de tagit över hela välfärden – nedan är siffror från SCB, öppna jämförelser och svenskt näringsliv:

  • 17% av verksamheten inom välfärdssektorn utförs av privata företag.
  • 93% av de drygt 14 000 vård och omsorgsföretagen har mindre än 20 anställda
  • Privata äldreboende är bättre än de kommunala på 18 av 22 kvalitetsindikatorer enligt socialstyrelsen.
  • IT-branschen ”spenderar” mer skattepengar än hela den privata sjukvårdsbranschen.
  • Byggbranschen bygger för mer skattepengar än utförandet av privat vård, skola och omsorg använder tillsammans.

Det intressanta är i min mening att företagen får samma medel som den kommunala verksamheten och inte bara går runt utan kan uppvisa vinst. Varför kan så få kommuner göra detsamma? Brister kommunens utförande av välfärden borde kanske frågan vara?

Så att skattemedel går till ”riskkapitalister utomlands” är en retorik, inte fakta. Att ”barn säljs på börsen” är retorik, inte fakta.

Fakta är att ett vinsttak kommer att slå undan benen på en mängd småföretagare, de som skapar jobb. Fakta är att istället för att tala om vinsttak så borde utredningen prata om kvalitetsgolv (men det var för komplicerat). Fakta är att underskotten i välfärdssektorn är betydligt mer problematiskt än vinsterna. Men det föreslås inte ett förbud mot förluster.

Så vad blir resultatet om välfärdsutredningen blir verklighet i sin helhet? Realistiskt sett så blir antalet företag färre, jobb går förlorade. Kommunen får ta hela ansvaret, arbetsmarknaden och därmed löneutveckling och valfrihet begränsas för våra pedagoger, undersköterskor, vårdbiträde och sjuksköterskor. Men pengarna stannar inom välfärdssektorn – eller ja, inom kommunen iallafall.

Du vet väl att inom kommunen är det inte något konstigt att omdisponera medel, om så behövs? Mellan exempelvis skola till teknisk, från omsorg till byggnation eller tvärt om? Men det retoriken ”asfalt före omsorg” används inte så flitigt av socialdemokratin. Hur är det ”att säkerhetsställa att offentliga medel används just till de verksamhet de är avsedda för och att eventuellt överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet där de uppstått”?

Jag är djupt oroad, för våra invånare, för våra företagare, för vår välfärd. Hur kan vi ha kommit så långt ifrån kärnan? Hur kan debatten så enkelt flyttas från tillgänglighet, kontinuitet, kvalitet, valfrihet med individen i centrum till att bara vara ha en ”enkel lösning” – förbjud vinsterna. Hur skapar denna retorik en bättre välfärd?

Annsofie Thuresson
Ordförande socialnämnden

Kävlinge är bäst i klassen – första skattefria dagen

Idag är dagen då du som förvärvsarbetande Kävlingebo har nått brytpunkten då du tjänat ihop det du ska betala i skatt…resten av året är det du får behålla. Värt att notera att denna dag infaller efter halvårsskiftet.

Kävlinge är bäst i klassen, för genomsnittskommunen dröjer det ytterligare några dagar. När Reinfeldt tillträdde inträffade denna dag först den 8:e augusti. Med bl.a. införandet av jobbskatteavdragen har dagen kunnat tidigareläggas. Med nuvarande S-ledda regering är vi på väg åt fel håll igen, bort från en vision om att få behålla mer än vi betalar i skatt.

För varje krona som vi låter kommuninvånarna behålla ökar vi deras möjlighet att bestämma själva över vad pengarna de tjänat ska gå till. Här i Kävlinge har vi näst lägst skatt i landet, samtidigt som vi ligger i topp med många av våra verksamheter. Det är vi Moderater är väldigt stolta över. I många kommuner brottas man med högt skatteuttag och verksamheter som inte  klarar sin uppgifter. En del till följd av förutsättningar man inte kan påverka, i andra fall till följd av dålig politisk styrning.

För att jämna ut förutsättningarna mellan kommunerna finns ett utjämningssystem. Ett system som bygger på inkomstutjämning och kostnadsutjämning. Resultatet blir att alla kommuner får i stort sett samma skatteintäkt per invånare. På kostnadssidan kompenseras kommunerna utifrån vilka kostnader man har baserat på antal personer i försörjningsstöd, antal äldre i behov av vård, och så vidare.

Det finns helt klart poänger med någon form av utjämningssystem. Utan det skulle stora delar av landets kommuner utanför tillväxtområdena drabbas hårt. Det skulle vara lockande att bygga samhällen för ekonomiskt attraktiva invånare.

Dagens system ger dessvärre en hel del oönskade effekter. Om kommunen sätter in resurser och får en arbetslös person med försörjningsstöd i arbete så minskar kostnadskompensationen. Resultatet blir att kommunen mycket väl kan förlora om man summerar minskade kostnader för försörjningsstöd, minskad kostnadsutjämning och vad det kostat i insatser.

Kommuner som lyckats väl med god kvalité kombinerat med låg skatt, som Kävlinge, drabbas extra hårt. Om en Kävlingebo får en löneförhöjning som innebär att hen betalar 100 kronor mer i kommunalskatt så får kommunen minskade intäkter på 106 kronor. Ett resultat som till och med slår den Pomperipossa skatt som drabbade Astrid Lindgren och fick Gunnar Sträng på fall.

Det kommunala skatteutjämningssystemet måste ses över så det ger incitament för kommunerna att få folk i arbete. Som ger kommuner incitament att hålla nere skatten istället för att höja den. Ett system som premierar de kommuner som står för ordning och reda och inte de som bedriver lyxfällepolitik som ”nån annan” får betala för.

Johan Ericsson
Ordförande Kävlingemoderaterna

Moderaternas fokus är våra invånare

Tack socialdemokraterna och Catrin Tufvesson för att ni, på ett ypperligt sätt, i ert svar visar precis varför socialdemokraterna skapar kaos och oordning.

Ni visar tydligt på att med er politik blir det fler byråkrater i kommunen. Ni visar att ni inte alls är insatta i ohälsotalen (som sjunker) eller för den delen att en integrationssamordnare finns och finansieras av Finsam. Ni avslöjar att ni inte vet skillnaden mellan driftsmedel och investeringar, hur kan man då aspirera på att leda en kommun?

Ni raljerar om bristande underhåll och avsaknad av skol och förskole-satsningar. Det förvånar oss, ni vet exempelvis inte alls om att nya Nyvångsskolan finns? Ni struntar i det planerade nya Tolvåkersområdet med idrottshallar och skolor? Att det gjorts stora satsningar på förstelärare i skola och förskola? Att ett nytt äldreboende byggs i skrivande stund i Stationsstaden eller att ny förskola i Kävlinge redan är byggd?

Ert svar visar att ni inte alls bryr er om satsningar på höjd kvalitet i verksamheten, utan bara ser mer till att tillgodose fackorganisationernas önskemål. Det blir tydligt att ni som folkvalda inte har invånarna i fokus.

Och framförallt så framgår det att ni inte alls bryr er om eller har förstått begreppet ”god ekonomisk hushållning” och inser att de 8,4 miljonerna, som är hela budgeterade överskottet för kommunen, behövs just till renoveringar och vidare investeringar i framtiden.

Under mandatperioden har ni redan före måndagens budgetfullmäktige föreslagit skatteökningar och ofinansierade satsningar som motsvarar en skatteökning på två kronor.
Hur tänkte ni finansiera byggandet och drift av två badhus när inget blir över? Hur tänker ni finansiera byggande och drift av idrottshallar när inget blir över i 2018 års budget? Hur tänker ni finansiera fler anställda? Ni tar slut på vartenda öre, ingen buffert eller reserv för oförutsedda händelser. Det är just detta som är kaos och lyxfällepolitik. Det är just detta man får med socialdemokraterna.

Det hade varit ärligare att föreslå skatteökning – det blir så mycket lättare när någon annan betalar. Men istället för tydlighet i sin politik väljer S att svartmåla kommunen.

Moderaterna? Vi har ordning och reda i ekonomin. Vi vill öka byggnationen, vi vill öka kvalitén i våra verksamheter, vi vill öka valfriheten, vi vill säkra att våra invånare känner sig trygga, vi vill arbeta smartare. Vårt fokus är våra invånare.

Vi väljer ordning och reda för våra invånares skull – inte kao(s) och lyxfällepolitik.

                                               
Pia Almström (M)                                  Johan Ericsson (M)
Kommunstyrelsens ordförande              Ordförande Kävlingemoderaterna

Du ska kunna känna dig trygg

Sverige är ett av de tryggaste länderna i världen och Kävlinge är en av de tryggaste kommunerna i landet. Ändå är det många som känner sig otrygga. Detta måste vi som politiker ta på största allvar.

Det är något grundläggande fel när många människor känner otrygghet över att gå ut på kvällen i en småstad med låg brottslighet.

Vi kan naturligtvis lägga resurser på inhyrda väktare, fler poliser, övervakningskameror och en massa annat. Jag tror inte det kommer att hjälpa. Vi måste angripa problemet från två håll. Samhället ska självklart ta sin del. Fler poliser behövs helt säkert, men framförallt måste poliserna ges möjlighet och förutsättningar att göra sitt jobb och göra det bra med goda resultat. Om inte resultaten förbättras, om vi hela tiden får höra om sjunkande uppklarningstal så spelar det ingen roll hur många poliser vi har. Befolkningen blir inte tryggare.

Antalet personer som anser sig ha blivit utsatta för brott i Sverige minskar. Antalet anmälda brott ökar. Det är positivt att den som blivit utsatt för ett brott anmäler det. Det är inte positivt för befolkningens kollektiva trygghet att det framställs som att brottsligheten ökar.

De insatser som vi politiskt kan ta initiativ till kommer aldrig att räcka till om inte människor i största allmänhet inser att man har ett eget ansvar för sin trygghet och säkerhet. Olyckor kan och kommer att ske, brott kan och kommer att begås.

Varje dag sätter sig miljoner svenska i en bil, utan att känna oro eller rädsla för att de ska bli skadade eller dö. Trots att det är betydligt fler som skadas och dödas i trafiken än som skadas eller dödas till följd av brottslighet. Vi köper säkrare bilar, vi sätter barnen i bilbarnstolar, vi har ABS-bromsar och vinterdäck och innan vi börjar färden sätter vi på oss bilbältet. Är det halt sänker vi farten eller låter bli att ge oss ut på vägarna. De flesta utan att tänka på att ger man sig ut på vägarna innebär det en risk för liv och lem.

Samtidigt gör man från samhällets sida kontinuerligt vägarna säkrare och ställer krav på beteende hos förarna och säkerhetslösningar på bilarna.

Människor upplever sig otryggare än de faktiskt, statistiskt, är.

Ska vi komma till rätta med den upplevda otryggheten till följd av brottslighet måste vi uppnå samma samspel här. Varje individ har och måste ta ansvar för att göra sin del för att öka sin säkerhet för att minska risken att bli utsatt för brott. Samhället måste ta sin del för att förebygga mot brott men framförallt se till när det har skett ett brott så klaras det upp.

Johan Ericsson
ordförande teknisk nämnd